Sverige riskerar bli ett land med evigt nya startups

Sverige upplever ett historiskt högt nyföretagande, men en alarmerande trend visar att ytterst få av dessa unga bolag lyckas växa till etablerade verksamheter. Medan det offentliga stödsystemet fokuserar intensivt på registreringsprocessen och de allra första månaderna, lämnas grundarna ofta helt ensamma när det blir dags att skala upp verksamheten. Konsekvensen blir att Sverige riskerar att stagnera i en cykel av ständigt nya men små startups som aldrig når sin fulla potential.

Under det andra kvartalet i år startades det hela 27 procent fler företag i Sverige jämfört med motsvarande period förra året. Dessutom visar den svenska versionen av den globala GEM-rapporten, som ges ut av Entreprenörskapsforum, att andelen tidiga entreprenörer har stigit till 9,6 procent av den vuxna befolkningen. Detta är den högsta nivån som någonsin uppmätts sedan mätningarna påbörjades. Men bakom dessa imponerande siffror döljer sig en dyster verklighet.

Nästan hela den kraftiga ökningen av nyföretagande sedan början av 2000-talet består av bolag som är som mest tre månader gamla. Tittar man i stället på de bolag som hunnit bli mellan 4 och 42 månader gamla ligger andelen envist kvar på endast 2 till 3 procent. Ännu värre är det för de etablerade företagen. Andelen svenskar som driver ett moget, etablerat företag ligger kvar på exakt samma nivå som för 25 år sedan, vilket motsvarar ungefär 5 procent av befolkningen. Med denna siffra hamnar Sverige i den absoluta botten bland de jämförbara länder som ingår i GEM-rapporten. Det visar på ett enormt strukturellt glapp i det svenska näringslivet där nystartade idéer sällan tillåts mogna.

Det är under de första 42 månaderna som ett nyregistrerat bolags öde i praktiken avgörs. Det är under denna kritiska period som idén antingen utvecklas till en bärkraftig och skalbar verksamhet eller stannar av. Tre specifika milstolpar är helt avgörande för om en företagare ska lyckas ta sig förbi denna kritiska fas. Det handlar om att skapa stabilitet och långsiktigt värde i stället för att bara överleva månad för månad.

Det första steget handlar om att vinna en betalande kund som grundaren inte har en tidigare personlig relation till. Detta är det ultimata beviset på att det finns en verklig marknadsefterfrågan för produkten eller tjänsten. Det andra steget är att bygga en organisation och en operativ struktur som klarar av att leverera utan att grundaren själv måste göra allt arbete. Detta sker traditionellt genom den allra första anställningen, men kan i dagens digitaliserade värld också uppnås genom smart automatisering och implementering av modern teknik.

Det tredje steget, och kanske det mest problematiska för svenska tillväxtbolag just nu, är att göra sin allra första affär utanför landets gränser. På detta område går utvecklingen i en mycket oroväckande riktning. I dag har endast omkring 30 procent av de nya svenska entreprenörerna minst en kund på en utländsk marknad. Detta ska jämföras med 2010-talet, då motsvarande siffra låg på omkring 60 procent. Att exportviljan och den internationella räckvidden har halverats är ett allvarligt hot mot Sveriges framtida välstånd och konkurrenskraft.

Det råder ingen brist på kapital för de tidiga bolagen. Experterna bakom GEM-rapporten konstaterar tvärtom att tillgången till riskkapital och affärsänglar i Sverige har förbättrats avsevärt under det senaste decenniet. Problemet är alltså sällan finansiellt, utan snarare operationellt. När en företagare väl har registrerat sitt bolag med hjälp av startlån och rådgivning från de offentliga systemen, står denne ofta helt utan operativt stöd när de verkliga tillväxtutmaningarna dyker upp.

Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens förändrar dessutom spelplanen för hur unga bolag växer. Mycket av det administrativa och operativa arbete som tidigare krävde en snabbt växande personalstyrka kan i dag hanteras effektivt med digitala verktyg. Det innebär att antalet anställda blir ett allt sämre mått på ett företags faktiska tillväxt och framgång. Men även om AI kan automatisera processer, kan tekniken aldrig ersätta den mänskliga erfarenheten och det strategiska omdömet från någon som har gjort tillväxtresan tidigare.

För att bryta den negativa trenden behöver erfarna entreprenörer som själva har skalat upp bolag kliva in mycket tidigare i de nya verksamheterna. Det räcker inte med att sitta i en styrelse och träffas några få gånger om året. Det krävs ett operativt engagemang där beprövad kunskap om hur man rekryterar rätt nyckelpersoner, etablerar utländska kundrelationer och hanterar tillväxtvärk överförs direkt till nästa generation grundare.

En av de största bristerna i det svenska systemet är bristen på aktuell data. Den svenska staten beräknas lägga minst 122 miljarder kronor på företagsfrämjande åtgärder under år 2025. Trots dessa enorma summor vet vi i dag förvånansvärt lite om hur det faktiskt går för de bolag som startas. Tillväxtanalys slutade för flera år sedan att uppdatera sin mätning ”Uppföljning av nystartade företag”, som tidigare visade hur många bolag som fanns kvar tre år efter registrering. Den senaste statistiken som finns tillgänglig rör bolag som startades så långt tillbaka som 2014.

Eftersom det saknas löpande uppföljning av bolagens överlevnad och tillväxt blir det lätt så qtt myndigheter, inkubatorer och investerare enbart fokuserar på och jämför antalet nystarter. Det som inte mäts blir helt enkelt inte prioriterat. Staten bör därför skyndsamt återinföra den årliga uppföljningen av nystartade företag och följa dem hela vägen upp till den kritiska 42-månadersgränsen för att se hur många som faktiskt expanderar och når ut på internationella marknader.

”Att vi inte bättre tar vara på den erfarenhet som redan finns i landet är skrämmande. När en ung grundare i dag säger att drömmen är att sälja bolaget till en amerikansk köpare handlar det inte bara om ambition. Det är en rimlig slutsats om ingen hjälper till på vägen från startat bolag till riktigt företag. Då växer svenska idéer upp någon annanstans”, säger Niklas Jansson, vd på Disruptive Ventures.

För dig som driver ett nystartat företag och vill ta klivet från en lovande startup till ett långsiktigt lönsamt tillväxtbolag är det viktigt att inte fastna i tron att kapital löser allt. Sök aktivt efter mentorer och partners som själva har gjort resan att skala upp ett bolag operativt. Fokusera tidigt på att säkra din första helt utomstående, betalande kund och lägg en konkret strategi för hur du ska nå utanför Sveriges gränser redan under dina första 42 månader. Att söka operationellt kunnande är ofta betydligt mer värt än nästa riskkapitalrunda.