Hot om ta bort karensdag påverkar företagande väldigt negativt

Det pågår just nu en aktiv debatt där landets entreprenörer höjer sina röster och samlar in namnunderskrifter mot förslagen att slopa karensdagen. Beslutsfattare verkar inte fullt ut förstå de allvarliga effekterna av ett slopat karensavdrag. Att tvingas bära ett ännu tyngre ekonomiskt ansvar vid medarbetares sjukfrånvaro riskerar att hämma både tillväxt och viljan att anställa hos svenska företag.

Enligt gällande politik är företag skyldiga att betala sjuklön under de första 14 dagarna av en medarbetares sjukdomsperiod, minus karensdagen. För stora koncerner och industrier kan dessa kostnader jämnas ut över tid, men för ett litet företag med få anställda blir konsekvenserna snabbt kännbara. Om en medarbetare i ett litet företag blir sjuk kan det innebära att halva personalstyrkan plötsligt är borta. Att arbetsgivaren ändå måste betala sjuklön har en oerhört negativ påverkan på verksamheten.

Denna ekonomiska osäkerhet fungerar i dag starkt hämmande på viljan att expandera och anställa. För ett mindre företag innebär varje nyrekrytering en stor finansiell risk om den nyanställda personen drabbas av återkommande sjukfrånvaro. Karenssociala avgifter och karensdagen fungerar i praktiken som en nödvändig självrisk för att hålla systemet i balans. Frågan om sjuktalen debatteras ofta flitigt, och företagare menar att karensavdraget är ett viktigt verktyg för att motverka onödig frånvaro.

För att belysa frågan och sätta press på politikerna har det nationella initiativet Karensupproret startats. Kampanjen samlar in namnunderskrifter under parollen att värna det befintliga systemet och stoppa ett slopat karensavdrag. Redan den 5 oktober uppnåddes det första målet på 1 000 underskrifter, och i dag har 1 677 företagare skrivit under uppropet på webbplatsen karensupproret.se. Bland de som skrivit under finns välkända profiler och företagare som krögaren Pontus Frithiof, Emma Unevik, vd för Stockholms Städsystem AB, och Anders Björnström från J&B Elinstallationer AB.

Ett slopat karensavdrag skulle innebära en enorm negativ samhällspåverkan som sträcker sig långt bortom de direkta ekonomiska kostnaderna, även om enbart de direkta kostnaderna är mycket stora. Att ta bort denna dämpande funktion riskerar att leda till skenande sjukfrånvaro, likt situationen i slutet av 1980-talet innan karensdagen återinfördes.

Svenska företag står i dag redan för sjuklönekostnaden under 13 av de 14 första dagarna när en medarbetare blir sjuk. Att i detta läge öka den ekonomiska bördan ytterligare möter hårt motstånd från näringslivet.

"Vi säger nej till ett slopat karensavdrag. Det kommer att leda till ökad sjukfrånvaro, höjd tröskel att anställa och ökad arbetsbelastning för de som jobbar. Svenska företag tar redan idag ett mycket stort ansvar för sjuklönekostnaderna", konstaterar initiativtagarna bakom Karensupproret i sitt gemensamma manifest.

Ett slopat karensavdrag skulle slå brett mot allt från restauranger och elfirmor till hotell och städföretag, där marginalerna ofta är små och där frånvaro kräver omedelbar och kostsam ersättningspersonal.

För att göra din röst hörd och skydda ditt företags förutsättningar är det viktigt att engagera sig i debatten. Som företagare bör du besöka Karensupprorets hemsida för att ta del av deras manifest och skriva under namninsamlingen. Genom att sprida informationen vidare till kollegor i branschen kan det gemensamma trycket öka mot beslutsfattarna så att de inser riskerna med att förändra ett fungerande system.