Nya skatteförslag hotar 227 000 jobb – så drabbas de mindre företagen

Den nya rapporten från European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR) visar att förslagen om nya skatter på kapital riskerar att leda till att 227 600 jobb uteblir eller går förlorade i Sverige. För mindre företag innebär hotet om nya skatter en direkt risk för strypta investeringar och en försvagad lokal marknad när det ekonomiska ekosystemet dräneras på kapital.

De politiska förslagen om att införa nya skatter på kapital har blivit en av de mest omdebatterade frågorna under valåret. Det handlar framför allt om förslag på en ny miljardärsskatt, en exitskatt och en återinförd förmögenhetsskatt. Nu varnar en ny forskningsstudie för att konsekvenserna av av att genomföra dessa skatteförändringar kan bli mycket kännbara för svensk ekonomi och för landets arbetsmarknad.

Studien visar det inte bara är arbetstillfällen som står på spel. Om förslagen blir verklighet beräknas 213 miljarder kronor i värdeskapande och 68,8 miljarder kronor i framtida skatteintäkter helt utebli. Bakom rapporten står European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR) och dess vd, doktor Nima Sanandaji. Studien, som uppmärksammades av Tidningen Näringslivet den 29 september 2026, pekar på att varken de politiska partierna som driver förslagen eller Skatteverket har gjort grundliga analyser av hur skatterna skulle påverka företagsklimatet och jobbskapandet i praktiken.

Enligt forskningen handlar hotet inte enbart om vad som händer efter att en eventuell skatt har klubbats igenom. Redan diskussionen och osäkerheten kring nya kapitalskatter har en dämpande effekt på näringslivet. När entreprenörer, investerare och ägare upplever att spelreglerna är på väg att förändras till det sämre, börjar de se sig om efter alternativ. Det leder till att planerade investeringar skrotas och att kapital i stället söker sig utomlands där villkoren är mer förutsägbara och gynnsamma.

Nima Sanandaji, som har forskat om entreprenörers villkor sedan 2013, drar tydliga paralleller till Sveriges ekonomiska historia under 1970- och 1980-talen. Under denna period drev höga marginalskatter och förmögenhetsskatter många av Sveriges mest framgångsrika entreprenörer och familjeföretag på flykt. Det mest kända exemplet är Astrid Lindgren och hennes uppmärksammade debattartikel om Pomperipossa, där hon visade att hennes marginalskatt uppgick till 102 procent. Men flykten handlade inte bara om välkända varumärken som Ikea. Mängder av mindre, men mycket viktiga, tillväxtföretag och familjeägda verksamheter lämnade också landet under dessa decennier.

Rapporten lyfter fram att under den här perioden av högt skattetryck var hela 74 procent av de femtio rikaste svenskarnas samlade förmögenheter placerade utomlands. Efter en lång rad reformer, där bland annat förmögenhetsskatten avskaffades, har den siffran sjunkit till 26 procent i dag. Sverige har under de senaste decennierna byggt upp ett internationellt sett mycket starkt och konkurrenskraftigt entreprenörsklimat. Att nu återigen introducera skatter som uppfattas som konfiskatoriska riskerar, enligt studien, att snabbt rasera detta förtroende.

Erfarenheterna från vårt grannland Norge visar också hur snabbt en sådan utveckling kan gå. Den norska exitskatten har enligt studien haft mycket allvarliga konsekvenser, där framgångsrika entreprenörer och stora mängder kapital har lämnat landet på kort tid. Samtidigt står flera andra europeiska länder – däribland Portugal, Grekland, Malta, Cypern och Kroatien – redo att välkomna det rörliga kapitalet och företagarna med mer attraktiva skattevillkor. Historien visar dessutom att medan det går fort för framgångsrika entreprenörer att lämna ett land när villkoren försämras, tar det betydligt längre tid och krävs betydligt mer arbete att få dem att återvända.

För mindre företag kan diskussionen om miljardärs- och exitskatter vid en första anblick verka som en fråga som bara berör ett litet fåtal mycket rika individer eller storföretag. Men i praktiken hänger hela det svenska näringslivet samman i en och samma kedja. De små och medelstora företagen är i allra högsta grad beroende av att det finns ett starkt och levande ekosystem av större bolag, investerare och kapitalstarka aktörer i landet.

När framgångsrika serieentreprenörer och investerare väljer att lämna Sverige, eller avstår från att investera sina pengar i nya svenska projekt, drabbas småföretagen på flera olika sätt.

För det första stryps tillgången till riskkapital. Småföretag som befinner sig i en tillväxtfas är ofta helt beroende av externa finansiärer, så kallade affärsänglar eller lokala riskkapitalbolag, för att kunna expandera, anställa och utveckla nya produkter. Om dessa investerare i stället väljer av att flytta sin verksamhet och sitt kapital utomlands blir det betydligt svårare för mindre företag att säkra den finansiering som krävs för att överleva och växa.

För det andra bryts viktiga affärsrelationer. Stora företag och framgångsrika entreprenörer genererar en enorm mängd uppdrag till mindre lokala underleverantörer, konsulter, hantverkare och serviceföretag. Om de större aktörerna flyttar sina huvudkontor eller drar ner på sin verksamhet i Sverige försvinner en stor del av kundunderlaget för de mindre företagen. Det lokala näringslivet dräneras därmed på affärsmöjligheter.

För det tredje påverkas kompetensförsörjningen negativt. När de mest framgångsrika företagen och de stora investeringarna hamnar i andra länder följer även nyckelpersoner, spetskompetens och talanger efter. Små innovativa företag är beroende av att kunna rekrytera skickliga medarbetare för att kunna konkurrera på en global marknad. Om Sverige tappar sin attraktionskraft som företagarnation blir det ännu svårare för mindre tillväxtbolag att locka till sig den kompetens de så väl behöver.

Hotet om nya skatter fungerar därmed som en våt filt över hela det svenska näringslivet, där de indirekta effekterna slår hårt mot de mindre företagens vardag och framtidstro.

Frågan om kapitalskatternas framtid i Sverige är långt ifrån avgjord, och diskussionen väntas fortsätta med hög intensitet under den kommande tiden. Eftersom skatteförslagen har varit en central del av den politiska debatten under valåret, riktas nu blickarna mot partiernas kommande konkreta budgetförslag.

Nästa viktiga besked i frågan väntas i samband med att riksdagspartierna presenterar sina respektive budgetmotioner under hösten. Det är då det blir tydligt hur stort det politiska stödet faktiskt är för att gå vidare med konkreta lagförslag kring exitskatt, förmögenhetsskatt eller miljardärsskatt. För företagare och investerare blir dessa budgetbesked en avgörande signal om i vilken riktning det svenska företagsklimatet kommer att utvecklas under de kommande åren.