EU:s budget dröjer – planera utan löften om nya stöd

EU:s nästa långtidsbudget är fortfarande föremål för hårda förhandlingar. Ett nytt förslag väntas inför ett extra toppmöte i slutet av november. För svenska företag som planerar investeringar med EU-finansiering innebär läget att framtida stöd och prioriteringar ännu inte går att räkna hem.

Oenigheten var stor när EU-ledarna samlades i Bryssel. Sverige hör till de länder som motsätter sig det budgetförslag som Irland, höstens ordförandeland i ministerrådet, har lagt fram. Även Tyskland, Nederländerna, Danmark, Finland och Österrike är starkt kritiska.

Statsminister Ulf Kristersson bedömer att kompromissen skulle bli för dyr för Sverige. På den andra sidan finns bland andra Polen, Italien och Spanien, som ingår i en grupp med sammanlagt 17 länder som driver frågor om sammanhållning.

Europeiska rådets ordförande António Costa väntas ta fram ett nytt förhandlingsunderlag. Där ska även nya sätt att finansiera EU-budgeten utan höjda medlemsavgifter behandlas. Sverige motsätter sig sådana nya finansieringslösningar.

Kristersson sammanfattade sin invändning inför mötet:

Det irländska förslaget innebär lägre anslag än kommissionens ursprungliga budget på samtliga fyra huvudområden. För konkurrenskraft, välstånd och säkerhet föreslås 455,6 miljarder euro, jämfört med ursprungliga 522,2 miljarder. Området omfattar bland annat försvar och forskning.

Den största posten är ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: 914,2 miljarder euro. Där ryms så skilda utgifter som jordbruksstöd, regionalstöd, migrationshantering och återbetalning av det gemensamma coronalånet.

För företagare är skillnaden mellan dessa övergripande budgetposter och konkreta finansieringsmöjligheter viktig. Beloppen säger inte vilka svenska företag som kan få stöd, vilka villkor som kommer att gälla eller när en viss ansökan kan lämnas in. Det går därför inte att översätta en föreslagen budgetpost direkt till intäkter i företagets investeringskalkyl.

Frankrikes president Emmanuel Macron vill se en uppgörelse i december. Costa eftersträvar också en överenskommelse före årsskiftet, så att beslut om genomförandet kan fattas under 2027 inför starten 2028.

Den svenska regeringen vill däremot inte låta det franska presidentvalet i april styra förhandlingstakten. Sveriges hållning är att innehållet i kompromissen måste väga tyngre än önskemålet om ett snabbt avslut.

För företag med planerade forsknings-, jordbruks- eller regionala utvecklingsprojekt är nästa steg att skilja befintliga finansieringsbeslut från förväntningar på nästa budget. Kontrollera vilka delar av projektet som redan har säkrad finansiering och gör en alternativ kalkyl utan ännu obeviljade stöd. Följ därefter novemberförslaget för att se om prioriteringarna förändras – men behandla det som ett förhandlingsbud, inte som ett finansieringsbesked.