Pensionsförslag kan höja avgifterna – så drabbas företagen

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har lagt fram nya förslag för att förändra det svenska pensionssystemet, vilket kan få direkta och kännbara konsekvenser för landets företagare. Genom att höja pensionsavgiften från dagens 17,21 procent till 18,5 procent vill partierna finansiera högre pensioner till dagens pensionärer. Men förslaget möter nu hård kritik från ekonomiskt håll. Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), varnar i en artikel i Tidningen Näringslivet publicerad den 7 oktober 2026 för att en sådan förändring skulle innebära ett allvarligt avsteg från systemets grundläggande principer. Särskilt kritiskt är att pensionsskulden skulle skrivas upp med över 700 miljarder kronor över en natt, vilket skapar en enorm finansiell skuld som i slutändan riskerar att belasta dagens och morgondagens arbetsgivare genom höjda avgifter och ett ökat skattetryck.

Förslagen från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet handlar i grunden om att höja pensionerna för breda grupper, men metoderna som föreslås skakar om de principer som det svenska pensionssystemet har vilat på i ett kvarts sekel. Förutom att höja den allmänna pensionsavgiften till 18,5 procent föreslås även en höjning av garantipensionen. Dessutom vill partierna införa regler som gör att personer som har haft ett tungt jobb ska kunna gå ner i arbetstid under slutet av arbetslivet utan att deras framtida pension påverkas negativt.

Enligt Jacob Lundberg innebär en höjning av pensionsavgiften, om den även ska omfatta redan intjänade pensioner, en retroaktiv avgiftshöjning. Detta skulle innebära att dagens pensionärer får ut mer i pension än vad de faktiskt har betalat in under sina yrkesverksamma år. Lundberg beskriver detta som ett brott mot principen om generationsrättvisa, där pensionen ska stå i proportion till vad den enskilde har betalat in under sitt arbetsliv. Kostnaden för denna reform skjuts i stället framåt till de generationer som arbetar i dag. En uppskrivning av de intjänade pensionsrätterna till den högre nivån skulle direkt öka den statliga pensionsskulden med över 700 miljarder kronor.

Detta kan enligt Jacob Lundberg jämföras med införandet av det gamla ATP-systemet på 1960-talet, vilket gynnade de dåvarande pensionärerna på bekostnad av framtida generationer till ett värde som i dagens penningvärde motsvarar cirka 15 000 miljarder kronor. Forskaren varnar för att det nuvarande förslaget riskerar att bli ett liknande beslut i miniformat, där unga och yrkesverksamma tvingas bära en tyngre ekonomisk börda för att finansiera löften till dem som redan lämnat arbetsmarknaden.

En annan stor förändring är hur besluten fattas. Det svenska pensionssystemet har varit stabilt just för att det styrs blocköverskridande genom Pensionsgruppen, där långsiktighet prioriterats. Men både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har signalerat att de är beredda att runda Pensionsgruppen för att driva igenom sina förslag i riksdagen, på samma sätt som skedde när garantipensionen höjdes under 2022. Om Pensionsgruppen mister sin roll och dess överenskommelser ignoreras riskerar pensionssystemet att bli ett verktyg för kortsiktig politisk budgivning inför varje val. Det skapar en stor osäkerhet kring vad pensionen faktiskt blir i framtiden, eftersom politiker som ger med ena handen också kan ta tillbaka med den andra.

För Sveriges småföretagare är detta inte bara en teoretisk debatt om statsfinanser, utan en fråga som direkt påverkar den dagliga verksamheten och företagets långsiktiga kostnader. Om pensionsavgiften eller arbetsgivaravgiften höjs måste pengarna tas någonstans ifrån. Den mest omedelbara effekten är att kostnaden för att anställa ökar. När avgifterna höjs minskar det ekonomiska utrymmet för löneökningar i företagen. Det innebär i praktiken att företagaren antingen får högre direkta personalkostnader, vilket slår mot lönsamheten och tillväxtmöjligheterna, eller att de anställda får mindre kvar i plånboken eftersom löneutrymmet äts upp av de höjda avgifterna.

Utöver de direkta kostnadsökningarna finns det en strukturell risk som handlar om arbetskraftsutbudet och företagens kompetensförsörjning. Det svenska systemet bygger på livsinkomstprincipen – att hela arbetslivets samlade inkomster räknas när den allmänna pensionen beräknas. När garantipensionerna höjs samtidigt som kopplingarna mellan arbete och pension försvagas, minskar det som kallas för respektavståndet. Respektavståndet utgör skillnaden i pension mellan den som har arbetat ett helt liv och den som har arbetat väldigt lite eller inte alls.

Nu när denna skillnad krymper minskar drivkrafterna för att arbeta, att ta extra pass eller att utbilda sig för att få ett mer högavlönat arbete. För småföretag, som ofta kämpar med att hitta och behålla kvalificerad personal, är en försvagad arbetslinje ett allvarligt hot. Om det blir mindre lönsamt att arbeta riskerar det att leda till lägre sysselsättning och färre arbetade timmar i ekonomin, vilket gör det ännu svårare för mindre företag att växa.

Att pensionssystemet blir mer politiskt osäkert påverkar dessutom företagarnas egen trygghet. Många småföretagare bygger upp sina egna verksamheter och är beroende av ett förutsägbart statligt system för att kunna planera sin egen framtida pension och sina privata pensionsavsättningar. Om spelreglerna ständigt ändras utifrån politiska opinioner blir det mycket svårare att göra långsiktiga ekonomiska kalkyler för både företaget och privatlivet. På sikt riskerar stigande pensionsutgifter även att belasta statsfinanserna, på ett sätt som liknar situationen i länder som Frankrike och Italien där pensionerna har orsakat stora offentliga skuldproblem.

Nästa viktiga skede i denna fråga handlar om hur de politiska förhandlingarna utvecklar sig framöver. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fortsätter att driva sina krav, och frågan om huruvida partierna i Pensionsgruppen kan enas om en gemensam väg framåt, eller om blocköverskridande överenskommelser helt kommer att spela ut sin roll, väntas prägla den fortsatta debatten. För företagare gäller det att hålla noga uppsikt över dessa politiska förhandlingar, då besluten som fattas där kommer att sätta ramen för framtidens arbetsgivaravgifter och personalförsörjning.