Fler yrkesplatser behövs – lyft företagets rekryteringsbehov

Skolverket vill att yrkesprogrammen får större utrymme i gymnasieskolan och att komvux erbjuder ett bredare urval av yrkesutbildningar. För svenska företag inom bland annat industri, el och transport kan en sådan förändring på sikt förbättra möjligheterna att rekrytera – men planeringsunderlagen innebär inte i sig att nya utbildningsplatser är beslutade.

De regionala planeringsunderlagen ska hjälpa utbildningsanordnarna att anpassa utbildningarna till arbetsmarknadens behov. De väger samman utbildningsstatistik, arbetsmarknadsprognoser och bedömningar av efterfrågan på arbetskraft från regioner och branschföreträdare.

På nationell nivå är riktningen tydlig: fler behöver kunna utbilda sig inom industri, el och energi samt fordon och transport. För komvux handlar förändringen också om att öka bredden i utbudet av yrkesutbildningar.

För en företagare som har svårt att hitta rätt kompetens är detta relevant för den långsiktiga bemanningen. Utbildningarnas inriktning påverkar vilka kunskaper framtida arbetssökande kan ha. Däremot säger den nationella bedömningen inte vilka utbildningar som kommer att växa i just den egna kommunen.

Ungdomars intresse för yrkesprogram har stärkts under de senaste åren. Samtidigt har fler ansökningar om att starta sådana program kommit in till Skolinspektionen.

Det är positiva signaler för arbetsgivare som söker yrkesutbildad personal. Men ett större intresse och fler ansökningar är inte samma sak som att fler färdigutbildade personer redan finns att anställa. Företag med akuta vakanser bör därför inte bygga sin rekryteringsplan på att utbildningsutbudet snabbt förändras.

Att samma övergripande behov uppmärksammades 2023 visar också att frågan inte är ny. Planeringsunderlagen ger en riktning, medan besluten om det faktiska utbudet ligger hos huvudmännen.

Utbildnings- och arbetsmarknadsexperten Felicia Pournasiri välkomnar inriktningen och betonar behovet av att förändra utbildningsutbudet:

– Det krävs en anpassning av utbildningarna för att skapa bättre matchning på arbetsmarknaden, säger hon.

För företagaren är ett praktiskt nästa steg att formulera vad rekryteringsproblemen faktiskt består i. Det ger ett tydligare underlag för samtal med kommunen, komvux eller en lokal gymnasieskola än ett allmänt besked om personalbrist.

Ta gärna fram en kort behovsbild:

• Vilka yrkesroller behöver företaget rekrytera till?
• Vilka praktiska kunskaper saknas oftast hos de sökande?
• När behöver nya medarbetare vara på plats?
• Finns möjlighet att ta emot elever för praktik och avsätta tid för handledning?

Kontakta därefter relevanta utbildningsanordnare och fråga hur de nya planeringsunderlagen påverkar deras utbud. Håll samtidigt isär dagens rekryteringsbehov och den långsiktiga kompetensförsörjningen: en möjlig framtida utbildningssatsning ersätter inte en bemanningsplan för verksamheten här och nu.