När sjukförsäkringen blir småföretagarens kostnad

Förslagen om att minska eller helt avskaffa karensavdraget möter kritik från Småföretagarnas Riksförbund. Inte för att tryggheten vid sjukdom skulle vara oviktig, utan för att notan landar hos arbetsgivaren.

Karensavdraget fungerar som en självrisk. Tas det bort får arbetsgivaren i stället bära sjuklön från första sjukdagen. En statlig utredning har tidigare bedömt de direkta kostnaderna för arbetsgivarna av ett slopat karensavdrag till mellan 14,4 och 24,1 miljarder kronor per år.

För ett stort företag är en enskild sjukfrånvaro hanterbar. För ett företag med några få anställda innebär samma frånvaro både sjuklönekostnad och ett konkret produktionsbortfall samma dag.

Sjuklöneansvaret omfattar även frånvaro som inte har något med arbetsplatsen att göra – en skada på fritiden eller återhämtning efter en operation. Förbundet menar att det är problematiskt att steg för steg öka arbetsgivarens ekonomiska ansvar utan att samtidigt diskutera hur sjukförsäkringen ska finansieras. Att ersättningen för höga sjuklönekostnader avskaffats gör kombinationen värre: skyddet togs bort samtidigt som ansvaret växte.

Reglerna skiljer sig dessutom åt beroende på om du driver enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag – med olika karensregler och olika möjligheter att välja karenstid. Förbundet driver sedan länge frågan om mer likvärdiga regler oavsett företagsform.

• Räkna på vad fjorton dagars sjukfrånvaro hos en anställd kostar dig i sjuklön och utebliven produktion.
• Se över din valda karenstid om du driver enskild firma – den påverkar både avgift och ersättning.
• Ta med sjukfrånvaro som en egen post när du bedömer om nästa anställning bär sig.

Politikens fråga kvarstår: vad händer med viljan att anställa när risken för varje anställning ökar?