EU vill ha nya skatteintäkter – följ företagets kostnadsrisk

EU-kommissionen vill tillföra EU-budgeten intäkter motsvarande omkring 500 miljarder kronor per år genom flera skatter och andra finansieringskällor. Sverige motsätter sig inriktningen, och för svenska företag är det viktigt att skilja på politiska förslag och beslutade kostnader.

Kommissionen vill utöka det som inom EU kallas egna medel: intäkter som finansierar den gemensamma budgeten. Utöver skatter på elektronikavfall och tobak diskuteras årliga klumpsummor från de allra största företagen. Även större intäkter från klimattullen CBAM och utsläppshandeln ETS ingår i upplägget.

Europaparlamentet har dessutom föreslagit beskattning av digitala tjänster, onlinespel och kryptovalutor. Det handlar alltså inte om en enda ny företagsskatt, utan om flera möjliga finansieringsvägar med olika beröringspunkter för näringslivet.

Beloppet 500 miljarder kronor avser kommissionens samlade tänkta årsintäkter. Det är inte en beräkning av vad svenska företag skulle behöva betala. Några färdiga skattesatser eller gränser för vilka företag som omfattas framgår inte av uppgifterna.

Både den svenska regeringen och oppositionen är negativa till inriktningen. Statsminister Ulf Kristersson ifrågasätter föreställningen att nya EU-intäkter skulle skapa pengar utan att någon annan får bära kostnaden.

– Det finns inga gratispengar. Det här är pengar som annars skulle stanna kvar hos medborgarna eller skulle gå till medlemsstaterna.

Frankrikes president Emmanuel Macron driver på för nya intäkter. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz motsätter sig däremot den föreslagna skatten på storföretag, även om han är öppen för andra finansieringslösningar som kan minska Tysklands vanliga EU-avgift.

Anhängarnas argument är att EU behöver en större budget samtidigt som medlemsländerna ogärna höjer sina ordinarie avgifter. Sverige vill inte skynda fram en överenskommelse och accepterar att förhandlingarna fortsätter in på 2027.

För mindre svenska företag är en viktig skillnad om en framtida skatt ska betalas direkt av företaget eller kan påverka priserna hos leverantörer. Även ett företag som inte omfattas av en eventuell storföretagsavgift kan behöva följa hur större affärspartner hanterar ökade kostnader.

Det är en möjlig följdeffekt, inte en fastställd konsekvens av förslagen. Detsamma gäller företag med koppling till elektronik, tobak, digitala tjänster eller verksamheter som berörs av CBAM och ETS: utformningen avgör den faktiska påverkan.

Nästa steg är att identifiera vilka delar av verksamheten som har koppling till de föreslagna intäktskällorna. Kontrollera också hur längre kund- och leverantörsavtal hanterar eventuella nya skatter eller avgifter.

Håll möjliga framtida kostnader åtskilda från beslutade skatter i budgetarbetet. Förslagen ger anledning att följa förhandlingarna, men inte underlag för att räkna fram en ny skattebetalning för det egna företaget.