EU:s elnätsplan väcker oro – se över företagets elrisk

EU förhandlar om ett elnätspaket som ska föra Europas elsystem närmare varandra och snabba på nya förbindelser mellan länder. Svenska industriföreträdare varnar för att förändringarna kan försvaga Sveriges elprisfördel – men något slutligt beslut eller någon bestämd prisökning finns ännu inte.

Förslaget innebär att beslut om Europas framtida kraftledningar i högre grad ska påverkas på EU-nivå. Dessutom ska andra aktörer kunna föra projekt vidare även när den nationella systemoperatören har valt att avstå.

Svenska kraftnät motsätter sig delar av förändringen och befarar investeringar som inte gynnar det svenska elsystemet. Konflikten handlar därmed inte bara om fler kablar, utan också om vem som ska bedöma nyttan och bestämma vilka projekt som genomförs.

För företag med stor elförbrukning är detta en strategisk fråga. Kostnaden och tillgången på el påverkar både den löpande lönsamheten och var en ny anläggning kan bli möjlig att bygga.

Bolidens styrelseordförande Karl-Henrik Sundström framhåller Sveriges vattenkraft, nästan helt fossilfria elproduktion och relativt låga elpriser som viktiga fördelar för industrin. Elmarknadsanalytikern Mats Nilsson varnar samtidigt för att tätare kopplingar till kontinenten kan göra svenska elkunder mer utsatta för konsekvenserna av andra länders energipolitik.

Det är riskbedömningar, inte fastställda effekter av paketet. Underlaget innehåller ingen beräkning av hur mycket ett svenskt företags elräkning skulle förändras.

Att flytta produktion till billigare timmar är heller inte möjligt för alla. Sundström beskriver begränsningen för den tunga industrin:

– Vi kan inte ha en efterfrågeflexibilitet eftersom våra maskiner kräver ett jämnt flöde av el dygnet runt.

Han lyfter även svenska anslutningstider: en ny nätanslutning kan enligt hans bedömning ta 10–12 år. Med anläggningsbygget inräknat kan tiden till drift bli 15–17 år. Det är inte en generell tidsprognos för alla företagsanslutningar.

En separat stridsfråga gäller de svenska flaskhalsintäkterna. Kommissionens ursprungliga linje öppnade för att använda pengarna till gemensamma nätprojekt även utanför Sverige.

Ministerrådet vill skydda tidigare intäkter och pengar som uppstår mellan svenska elområden. Övriga intäkter ska med rådets modell bara gå till projekt med direkt svensk koppling. Europaparlamentet vill gå längre än rådet, och förhandlingen är inte avslutad.

Stefan Kvarfordt, klimatpolitisk talesperson på Svenskt Näringsliv, ser fördelar med en gemensam elmarknad men vill också ställa krav på ländernas ansvar för stabil elförsörjning.

Företagare bör inte behandla förslaget som en redan beslutad kostnadsökning. Däremot är det klokt att pröva hur marginalerna klarar olika elprisnivåer och kontrollera vilka delar av elkostnaden det befintliga avtalet faktiskt säkrar.

Inför en utbyggnad: begär tidigt besked från nätbolaget om kapacitet och möjlig anslutningstid. Kartlägg också vilken förbrukning som kan flyttas utan att störa leveranserna. Det ger ett konkret beslutsunderlag medan EU-förhandlingarna fortsätter.