EU:s nya industrikrav hotar fördyra offentliga affärer

Det liggande förslaget om Industrial Accelerator Act (IAA) syftar till att stärka Europas motståndskraft genom att införa krav på europeisk tillverkning i offentliga upphandlingar och stödsystem. Men en ny analys varnar för att detta kan driva upp kostnaderna med upp till 40 procent inom vissa sektorer. För svenska företag som är direkt eller indirekt beroende av globala leveranskedjor kan de nya reglerna innebära både dyrare inköp och en extremt betungande byråkrati.

De nya kraven på så kallad europeisk preferens i offentliga upphandlingar och statliga stödsystem riskerar att bli en mycket kostsam historia för det europeiska näringslivet. En rapport från Copenhagen Economics, som nyligen presenterades under ett seminarium i Bryssel den 8 oktober 2026, visar att kostnadsökningarna kan landa på mellan 10 och 40 procent i flera centrala sektorer.

Syftet med förslaget är välmenande: att göra EU mer självförsörjande och minska beroendet av osäkra tredjeländer. Men metoden riskerar att slå tillbaka mot de företag som är tänkta och gynnas. Morten May Hansen, seniorekonom på Copenhagen Economics, varnar för att effekterna blir helt beroende av hur snävt EU väljer att definiera vad som är en europeisk produkt eller vem som räknas som partnerland. Om definitionerna blir för strikta väntar prishöjningar, kvalitetsbegränsningar och i förlängningen en hämmad europeisk innovationskraft.

Svenskt Näringsliv ställer sig djupt kritiskt till utformningen av förslaget. Att stänga ute utländsk konkurrens skyddar kanske vissa lokala producenter på kort sikt, men långsiktigt riskerar det att göra hela den europeiska industrin slappare och mindre konkurrenskraftig på världsmarknaden.

För svenska industrijättar och deras nätverk av underleverantörer är de globala värdekedjorna en absolut förutsättning för att hålla nere kostnaderna och behålla hög kvalitet. Att plötsligt tvingas styra om inköp till enbart europeiska alternativ är i många fall helt orealistiskt, eller kräver omfattande omställningstid.

Inom fordonssektorn är oron påtaglig. Dr Nils-Gunnar Vågstedt på TRATON pekar på den enorma administrativa utmaning som väntar om tillverkarna måste kunna spåra och bevisa ursprunget på varje enskild del. En modern lastbil från Scania består av ungefär 20 000 olika komponenter som köps in från hela världen. Att genomföra ursprungskontroller på samtliga dessa delar för att leva upp till de nya upphandlingskraven skulle skapa en enorm administrativ apparat som i sig driver upp slutpriset.

Ett annat exempel på hur slående effekterna kan bli kommer från Volvo Group. Karl Pihl från koncernen berättar att de av strikta kostnadsskäl har valt att förlägga slutmonteringen av sina bussar till Egypten. Eftersom det nya förslaget ställer krav på att den slutliga sammansättningen av fordon måste ske inom EU, riskerar Volvo att helt stängas ute från EU:s offentliga upphandlingsmarknad för sina bussar. Detta trots att den absoluta majoriteten av komponenterna och det ekonomiska värdet i bussen faktiskt härstammar från Europa. Det visar hur de nya reglerna riskerar att straffa europeiska företag som har optimerat sina globala flöden.

Kritiker varnar också för att ett alltför starkt skydd för den egna marknaden kommer att dämpa drivkraften att utveckla nya, banbrytande produkter. När konkurrensen utifrån försvinner minskar också trycket på europeiska företag att ligga i framkant. Antoine Mathieu Collin, gästforskare vid tankesmedjan Bruegel, betonar att det är mycket svårt att samtidigt klara av den gröna omställningen, stärka motståndskraften och bibehålla konkurrenskraften. Det finns en uppenbar risk för att långsiktig innovationsförmåga offras för kortsiktig trygghet.

Dessutom finns en oro för hur EU:s närmaste handelspartner kommer att reagera. Organisationer som AmCham EU och British Chamber of Commerce EU efterlyser nu tydliga besked kring hur länder utanför EU, som USA och Storbritannien, ska behandlas. Om brittiska leverantörer exkluderas kan det få förödande konsekvenser för de djupt integrerade leveranskedjor som i dag löper fritt över Engelska kanalen. Det skapar också en stor osäkerhet för företag som ska fatta långsiktiga investeringsbeslut.

"Analysen visar att europeisk preferens skulle ha en betydande prislapp. Svenskt Näringsliv intar därför en skeptisk hållning", säger Fredrik Sjögren, policyansvarig för EU-frågor på Svenskt Näringsliv, och framhåller att varje åtgärd måste utformas snävt för att främja verklig motståndskraft och samtidigt begränsa skadorna på konkurrens, investeringar, innovation och handel.

Även om lagförslaget fortfarande debatteras och förhandlas i Bryssel, menar bedömare att svenska företagare redan nu kan börja förbereda sig på att spelreglerna för offentlig upphandling och internationell handel kan förändras. Här är några rekommenderade steg för att se över verksamheten:

Det kan vara klokt att kartlägga era leveranskedjor i detalj. Se över var era viktigaste komponenter, råvaror och tjänster har sitt ursprung. Att ha god transparens bakåt i leverantörskedjan kan bli ett värdefullt verktyg oavsett lagstiftningens slutgiltiga utformning.

Identifiera eventuella sårbarheter mot tredjeländer. Om ni är mycket beroende av komponenter från länder utanför EU eller dess närmaste partnerkrets kan det vara klokt att utvärdera om det finns alternativa leverantörer, samt vad en sådan omställning skulle kunna kosta.

Följ utvecklingen av de kommande definitionerna. Det rekommenderas att hålla noga koll på hur kommissionen definierar begrepp som "unionsursprung" och vilka stater som inkluderas på listan över godkända partnerländer, då detta kan avgöra vilka av era produkter som kommer att godkännas i framtida offentliga upphandlingar.