EU vill förenkla anbud – planera för dagens krav

EU vill göra det enklare för småföretag att konkurrera om offentliga kontrakt i andra medlemsländer. Mindre dokumentation och en gemensam digital ingång ingår i reformplanerna, men svenska företag behöver tills vidare lämna anbud utifrån dagens regler.

Den offentliga marknad som omfattas av EU:s gemensamma upphandlingsregler uppgår årligen till hundratals miljarder euro. För ett mindre företag kan dock arbetet med att hitta kontrakt, förstå kraven och samla dokumentation vara ett betydande hinder.

Kommissionen vill förenkla anbudsförfarandena, minska dokumentationskraven och skapa större utrymme för förhandling. En viktig del är ett mer samordnat digitalt system där leverantörer kan hitta upphandlingar och återanvända redan lämnade uppgifter.

För svenska företag skulle det kunna minska den administrativa kostnaden för att bearbeta offentliga kunder utomlands. Det är däremot ingen garanti för att vinna kontrakt eller för att varje anbud blir lönsamt. Företaget behöver fortfarande bedöma leveransförmåga, marginal och arbetstiden som anbudet kräver.

Förslaget innebär att dagens tre upphandlingsdirektiv ersätts av en EU-förordning som gäller direkt i medlemsländerna. Då skulle Sveriges upphandlingslagar LOU, LUF och LUK behöva arbetas om. Nationella bestämmelser skulle fortfarande behövas, exempelvis för upphandlingar under EU:s tröskelvärden.

Tyskland, Frankrike och Italien hör till länderna som motsätter sig bytet till förordning. Konflikten gäller bland annat hur mycket nationellt handlingsutrymme som ska finnas kvar.

Det finns också olika uppfattningar om att ge europeiska företag fördelar vid offentliga inköp. Frankrike vill använda upphandling för att stärka europeisk industri. Sverige, Finland och Irland har varnat för att långtgående preferenskrav kan försvaga konkurrensen och driva upp kostnaderna.

Rådet och Europaparlamentet ska behandla förslaget innan institutionerna kan förhandla fram en slutlig lösning. Även om målet om ett antagande under 2027 nås återstår en övergångsperiod. Förändringarna väntas därför få praktisk betydelse tidigast mot slutet av årtiondet.

Upphandlingsexperten Magnus Johansson, som deltar i kommissionens expertarbete, varnar för att förenklingsambitionen kan gå förlorad:

Den som vill öka sin offentliga försäljning bör inte vänta på reformen. Välj först vilka typer av kontrakt företaget faktiskt kan leverera med lönsamhet och räkna in tiden för dokumentation och anbudsarbete.

Samla också återkommande företagsuppgifter och referenser så att de är lätta att uppdatera. Vid affärer i ett annat EU-land behöver de aktuella nationella kraven fortfarande kontrolleras. Behandla de föreslagna förenklingarna som en framtida möjlighet – inte som en besparing i nästa års budget.