EU vill bredda kapitalmarknaden – planera utan nya löften

EU vill göra det lättare för företag att hitta investerare över nationsgränserna genom en mer sammanhängande kapitalmarknad. Finanskommissionären Maria Luís Albuquerque försvarar nu inriktningen, samtidigt som hon medger att svenska farhågor om försämrade villkor är befogade. För företag som behöver tillväxtkapital är möjligheten intressant – men ännu inget finansieringslöfte.

Bakgrunden är att europeiska företag söker riskkapital utanför Europa, inte minst i USA. Samtidigt stannar en stor del av hushållens sparande på bankkonton i stället för att placeras i aktier och fonder.

Sverige lyfts fram som ett föredöme för både sparande och kapitalmarknadens funktion. Men Albuquerque anser att även svenska företag behöver tillgång till en större marknad för att kunna växa. En välfungerande nationell marknad räcker inte alltid när kapitalbehoven blir stora.

För svenska företag som planerar att ta in ägarkapital är den möjliga nyttan därför en bredare krets av investerare. Det är däremot inte ett nytt företagsstöd eller ett besked om bättre lånevillkor. Företagets affär, risker och kapitalbehov behöver fortfarande övertyga den som ska investera.

Visionen är inte att ersätta de nationella börserna med en enda börs på en bestämd plats. I stället ska de befintliga marknaderna kopplas ihop, med lokala ingångar till en större europeisk marknad.

Det skulle kunna ge företag lokal förankring och samtidigt bättre synlighet för investerare i andra länder. Fler deltagare är också tänkta att underlätta handeln.

Ett annat spår är att uppmuntra fler länder att införa sparformer med drag av svenska investeringssparkonton. Polen, Danmark och Slovenien har redan inspirerats av modellen. För Sverige innebär just rekommendationen om sådana konton inget krav på att göra om ISK.

För kapitalmarknaden i övrigt övervägs däremot ändrade regler och förändrad tillsyn. Förhandlingar pågår om att samla delar av tillsynen centralt, något som väcker svensk oro för överreglering.

– Vi förstår till fullo dessa farhågor, säger Maria Luís Albuquerque om risken att förändringarna försämrar Sveriges nuvarande situation.

Skillnaderna gäller också grundläggande frågor: hur investeringar beskattas, hur skatter tas ut och vad som händer när ett bolag hamnar på obestånd. Dessa villkor påverkar investerares riskbedömning och därmed företagens möjligheter att få kapital.

Nästa steg för en företagare är att skilja den långsiktiga EU-visionen från den egna finansieringsplanen. Kartlägg hur mycket kapital som behövs, när pengarna måste finnas och vilken ägarandel du är beredd att släppa.

Undersök redan nu möjliga investerare även utanför Sverige, men budgetera inte med att reformerna ger snabbare eller billigare finansiering. Vid en konkret gränsöverskridande kapitalanskaffning bör skattefrågor och juridiska villkor granskas innan avtal tecknas.