Slopad karens kan höja kostnaderna – se över bemanningen

Arbetsgivarnas årliga sjuklönekostnader beräknas öka med 18–24 miljarder kronor om karensavdraget avskaffas. Nya branschberäkningar visar störst ökning i kronor inom vård och omsorg. För mindre företag kan frånvaron av en enda medarbetare dessutom påverka både leveranser och försäljning.

Branschbeloppen omfattar den beräknade ökningen av sjuklönekostnaderna, inklusive arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. Kostnader för ersättare eller bortfall av produktion ligger utanför dessa belopp.

När även vikarier för att upprätthålla produktionen räknas in uppskattas den samlade ökningen till 21–42 miljarder kronor årligen. För en företagare är skillnaden viktig: lönebudgeten visar inte hela den ekonomiska effekten av en obemannad tjänst.

En vårdverksamhet kan behöva ordna ersättare för att klara bemanningen. I ett mindre handelsföretag kan frånvaron i stället innebära att ägaren själv får täcka arbetspasset. Vilka konsekvenser som uppstår beror på verksamhetens förutsättningar.

Kalkylen innehåller två delar. Den direkta effekten av att ta bort avdraget uppskattas höja sjuklönekostnaderna med omkring 38 procent. Därutöver räknar modellen med ytterligare 11–25 procent genom förändrade frånvaromönster, exempelvis fler påbörjade sjukfall och fler frånvarodagar.

Det är alltså inte en prognos med ett säkert utfall. Hur frånvaron faktiskt förändras är avgörande för slutkostnaden. Branschernas storlek spelar också roll: en stor totalsumma behöver inte betyda att varje enskilt företag får den största relativa kostnadsökningen.

Underlaget gäller konsekvenserna om avdraget tas bort och redovisar inget beslutat ikraftträdandedatum. Företag bör därför skilja mellan budgetscenarier och förändringar som ska genomföras i lönehanteringen.

Chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt pekar särskilt på småföretagens begränsade möjligheter att ordna ersättare:

Sårbarheten handlar inte bara om antalet anställda. Om en enda person har en viss behörighet, kundrelation eller specialistkunskap kan frånvaron stoppa ett helt uppdrag. Att fler kan täcka viktiga arbetsuppgifter kan därför vara minst lika betydelsefullt som en ekonomisk reserv.

Nästa steg är att kartlägga företagets egna sjuklönekostnader och utgifter för ersättare. Gör sedan separata scenarier för högre sjuklön och för ökat behov av reservbemanning. Använd inte branschernas miljardbelopp som en direkt prognos för det egna företaget.

Identifiera också arbetsuppgifter som bara en person kan utföra och undersök möjligheten till kompetensöverföring. Följ eventuella beslut om både karensavdrag och kompensation till arbetsgivare innan lönerutiner ändras. En föreslagen lättnad bör inte räknas som en säker framtida intäkt.