Tjänsteman hos Byggnads startade egna stridsåtgärder mot avtalsbolag

När en rörfirma nyligen drabbades av en förtroendekris på grund av vad som beskrivs som en illojal anställd, förväntade sig ägaren att de kollektivavtalade spelreglerna skulle gälla. Istället utvecklades situationen, enligt företaget, till en personlig konflikt driven av en enskild tjänsteman på fackförbundet Byggnads. Genom att åsidosätta den etablerade förhandlingsordningen och fredsplikten, uppges tjänstemannen ha startat en rad egna åtgärder som inkluderade ekonomiska krav på betydande belopp under hot om konkurs, samt en omfattande kampanj på sociala medier. Detta agerande uppges ha orsakat rörfirman allvarliga ekonomiska och varumärkesmässiga skador som det kan ta tid att reparera.

Det personliga exemplet i denna konflikt handlar om en rörfirma ansluten till Installatörsföretagen, som är en del av Svenskt Näringsliv. Företaget hamnade i en svår situation när en anställd valde att säga upp sig själv efter att ha anklagats för omfattande avtalsbrott. Den anställde uppges under en längre tid ha utfört egna uppdrag på både arbetstid och fritid, samt använt sig av företagets utrustning för privat vinning. Trots detta tog historien en oväntad vändning när en enskild tjänsteman på fackförbundet Byggnads valde att engagera sig i ärendet.

Istället för att låta konflikten hanteras genom de formella förhandlingar som kollektivavtalet föreskriver, uppges facktjänstemannen ha agerat på egen hand. Han skapade en egen löneberäkning för den före detta anställde, där han krävde semesterersättning och lön för perioder av frånvaro. Detta resulterade i ett betalningskrav på nästan 100000 kronor som skickades till rörfirman via e-post, med ett ultimatum att betala inom kort tid. Om betalningen uteblev hotade tjänstemannen med att söka försätta företaget i konkurs genom en konkursanmaning. Lönekontoret på rörfirman stod handfallet inför krav som enligt företaget saknade underlag eller tidigare presentation i förhandlingar.

Parallellt med de ekonomiska påtryckningarna spreds en kampanj på sociala medier där rörfirman pekades ut i mycket negativa ordalag. Kampanjen, som tjänstemannen uppges ha varit involverad i, fick spridning och ledde till att företagets rykte skadades. Inläggen uppges sedermera ha tagits bort efter anmälningar och händelsen ska vara polisanmäld, men de långsiktiga skadorna på verksamheten uppges redan vara ett faktum.

Kollektivavtalen mellan Byggnads och Installatörsföretagen vilar på en fundamental princip om fredsplikt och en tydligt definierad förhandlingsordning. Syftet är att eventuella tvister mellan en arbetsgivare och en anställd ska lösas vid förhandlingsbordet och inte genom ensidiga maktmetoder eller personliga kampanjer. När en enskild tjänsteman väljer att frångå dessa principer riskerar hela systemet att sättas ur spel.

Det ekonomiska tryck som skapas i en sådan här process handlar om betydande belopp. Det direkta kravet på Hundratusen kronor kan tyckas hanterbart för vissa, men för ett mindre entreprenörsföretag är det en stor likviditetspåfrestning, särskilt när det presenteras som ett ultimatum med hot om konkurs inom kort tid. Konkurslagen ger visserligen borgenärer rätt att ansöka om konkurs under vissa förutsättningar, men att använda en osäker och tvistig skuld som bas för en konkursanmaning enligt 2 kap 9 § konkurslagen är ett allvarligt missbruk av rättsmedlen. Att dessutom kräva semesterersättning och ersättning för frånvaro utan att presentera underlag visar på en bristande saklighet.

Till detta kommer de indirekta effekterna av digital smutskastning. Att återuppbygga ett förtroende hos kunder och återställa ett arbetsgivarvarumärke tar ofta flera år och kan kosta betydande summor i uteblivna uppdrag och försvårad rekrytering. Det handlar inte bara om de förlorade pengarna på kort sikt, utan om långsiktig överlevnad på marknaden. När rykten väl har börjat spridas på nätet uppstår en osäkerhet bland kunderna som omedelbart påverkar orderboken.

Förr i tiden tog sig fackliga konflikter fysiska uttryck genom blockader, strejkvakter och fysiska demonstrationer utanför arbetsplatsen. Det var synliga åtgärder som krävde organisation och fackligt mandat. I dagens digitaliserade samhälle har striderna delvis flyttat till sociala medier. Här kan en enskild person med en personlig agenda snabbt sprida uppgifter med syfte att skada, och juridiken samt avtalsrätten riskerar att hamna i andra hand. Det handlar om en form av karaktärsmord där det primära målet kan vara att tvinga fram en kapitulation snarare än att nå en rättvis och laglig lösning.

När en företagare ställs inför personliga agendor och avtalsstridiga påtryckningar krävs det ett snabbt, sakligt och väl dokumenterat agerande. Det är viktigt att inte dras med i det emotionella tonläget utan hålla sig strikt till gällande lagar och avtal.

För det första måste alla ekonomiska krav som anses felaktiga bestridas skriftligen och omedelbart. Om ett krav är tvistigt och har bestridits i god tid, kan en konkursanmaning enligt konkurslagen inte ligga till grund för en konkursansökan på det sätt som motparten hoppas. Att ha ordning på tidrapporter, lönespecifikationer och dokumentation kring den anställdes frånvaro och eventuella misskötsamhet är helt avgörande för att kunna påvisa att kraven saknar rättslig grund.

För det andra bör man omedelbart ta kontakt med sin arbetsgivarorganisation, i detta fall Installatörsföretagen. De besitter den expertis som krävs för att lyfta frågan till en central nivå inom facket. Företagaren i det aktuella fallet uppges formellt ha begärt att Byggnads byter ut tjänstemannen i ärenden som rör hans bolag.

Vidare måste digitala angrepp hanteras professionellt. Om företaget utsätts för förtal på sociala medier bör bevisning i form av skärmdumpar säkras omedelbart innan inläggen raderas eller ändras. Anmälningar kan göras till plattformarna för brott mot deras användarvillkor, och en polisanmälan om förtal bör övervägas. Att skydda företagets immateriella värden och rykte kräver ofta ett långsiktigt och aktivt varumärkesarbete efter att en sådan här kris har inträffat.

Slutligen är det nödvändigt att ha en långsiktig ekonomisk buffert för att kunna hantera oväntade rättsliga tvister. Att driva en process mot ett stort fackförbund kräver uthållighet, både mentalt och finansiellt. Genom att stå på sig och inte ge efter skyddar man inte bara sitt eget företag, utan också den svenska modellens grundläggande spelregler.

En företagare som tvingats gå igenom en liknande resa delar med sig av sina erfarenheter kring hur man överlever när spelreglerna plötsligt upphör att gälla:

– Det mest chockerande var att inse hur snabbt en enskild person med en personlig agenda kan rasera det vi har byggt upp under decennier. Vi har alltid velat göra rätt för oss och har tecknat kollektivavtal just för att ha trygga ramar. Men när en tjänsteman väljer att använda extremt hårda metoder och sprida rykten på nätet istället för att sätta sig vid förhandlingsbordet, då står man där helt skyddslös om man inte har sin arbetsgivarorganisation i ryggen. Mitt råd till andra är att aldrig ge efter för utpressning, utan att dokumentera precis allt och låta juristerna sköta resten. Det har kostat oss enormt mycket energi och pengar, men vår heder och företagets överlevnad är värd att slåss för.