Stockholm vill slopa LOV – se över hemtjänstens avtal

Stockholms rödgröna styre vill avskaffa stadens valfrihetssystem inom hemtjänsten. Privata företag utför omkring 60 procent av hemtjänsten i huvudstaden, vilket gör förändringen betydelsefull för många verksamheter. Hur omställningen ska genomföras och vilka villkor som ska gälla framöver är däremot ännu oklart.

Styrets besked gäller att lämna LOV som modell för Stockholms hemtjänst, inte att avskaffa den nationella lagen. Äldreborgarrådet Robert Mjörnberg har gjort klart att inriktningen är att valfrihetssystemet ska bort och att arbetet nu gäller hur det ska ske.

Det är en viktig skillnad mellan denna politiska avsikt och färdiga villkor för företagens fortsatta verksamhet. Beskedet ger inte svar på när förändringen ska börja gälla, hur befintliga avtal ska hanteras eller vilken modell som ska ersätta dagens system.

För företagare betyder det att framtida intäkter blir svårare att bedöma. Däremot går det inte att utifrån beskedet dra slutsatsen att alla privata utförare måste upphöra med sin verksamhet.

Julia Tornemalm, vd för hemtjänstföretaget AdeoCare, ser framför sig en omfattande omställning. Hon framhåller att privata utförare kan erbjuda olika upplägg för exempelvis kontinuitet, fasta besökstider och kontakt med kontoret.

– Konkurrens driver kvalitet, säger Julia Tornemalm.

Hon pekar också på möjligheten att använda lagen om offentlig upphandling, LOU, för modeller där äldre fortsatt kan välja utförare. Hennes förhoppning är att företagen får vara med i diskussionen om nästa lösning. Det är dock en möjlighet hon lyfter, inte en beslutad väg för Stockholm.

Även Gunnar Caperius, förbundsdirektör på Vårdföretagarna, varnar för att osäkerheten kan dämpa investeringarna. Hans invändning är att en stor omorganisation riskerar att ta kraft från arbetet med kvalitet och tillgänglighet.

För hemtjänstföretag med uppdrag i Stockholm är den konkreta risken att förutsättningarna för verksamheten förändras samtidigt som kostnader för personal, lokaler och andra åtaganden finns kvar.

Ett lämpligt första steg är därför att kartlägga hur stor del av omsättningen som är beroende av stadens nuvarande system. Pröva därefter hur likviditeten påverkas vid minskade uppdrag eller en övergång till andra avtalsvillkor. Det är en beredskapsåtgärd, inte en prognos om utfallet.

Inför nyanställningar, lokalavtal och större investeringar bör företaget väga in denna osäkerhet. Samtidigt behöver personal och kunder få saklig information där politiska besked hålls isär från förändringar som faktiskt har beslutats och fått ett startdatum.

Nästa steg är att gå igenom befintliga avtals uppsägnings- och ändringsvillkor och begära besked från staden om tidplan, övergångsregler och dialog med utförarna. Låt inte antaganden om den kommande modellen ersätta en kontroll av företagets faktiska rättigheter och skyldigheter.