Göteborg vill slopa privat hemtjänst – se över avtalen

Göteborgs nya politiska majoritet vill avveckla valfrihetssystemet inom hemtjänsten och låta kommunen utföra all verksamhet. För privata hemtjänstföretag innebär planerna en risk att förlora sina uppdrag – samtidigt som tidplanen och villkoren för en omställning fortfarande är oklara.

Majoriteten vill avskaffa systemet enligt lagen om valfrihetssystem, LOV, under mandatperioden. Liknande planer fanns under föregående mandatperiod, men stoppades då av Centerpartiet.

Marie Brynolfsson (V), som blir vice ordförande i kommunstyrelsen med ansvar för äldreomsorgen, beskriver förändringen som en del av styrets ambition att prioritera välfärd framför vinst.

Det är viktigt att skilja den politiska avsikten från besked om hur enskilda företag påverkas. Någon konkret tidplan för Trygghetscentrums eventuella avveckling framgår inte. Inte heller är det klarlagt hur personal, omsorgstagare eller företagens kvarvarande kostnader ska hanteras.

Att ta bort LOV är i sig inte samma sak som ett generellt förbud mot privata utförare. Kommunen kan köpa hemtjänst genom upphandling. Den uttalade politiska inriktningen i Göteborg är dock att verksamheten ska bedrivas helt kommunalt.

Linnea Berggren driver Trygghetscentrum. Hon byggde verksamheten med ambitionen att erbjuda en mer individanpassad omsorg, efter erfarenheter av brister i närståendes hemtjänst.

Nu befarar hon att företaget kan behöva lämna kommunen. Osäkerheten påverkar redan möjligheten att planera rekrytering och investeringar i personalens kompetens. Företaget har också löpande kostnader och bundna avtal kopplade till kommunens krav.

– Hur ska jag kunna planera långsiktigt och rekrytera när jag inte vet vilka förutsättningar vi har framöver?

Hennes fråga visar en konkret affärsrisk för företag som är beroende av kommunala uppdrag: kostnader och åtaganden kan löpa längre än intäkterna. En politisk förändring kan därför påverka investeringsbeslut redan innan ett uppdrag faktiskt upphör.

Förändringen gäller inte bara företagens ekonomi. Omsorgstagare kan behöva byta utförare, och medarbetare behöver veta vad som händer med deras arbete.

Linnea Berggren efterfrågar besked om hur en övergång skulle genomföras, hur kunderna ska informeras och vilken omställningstid företagen får. Hon framhåller också betydelsen av kontinuitet och förtroende mellan omsorgstagare och personal.

För arbetsgivaren blir det därför viktigt att skilja bekräftade besked från möjliga framtida scenarier i kommunikationen med personal och kunder. Ett politiskt utspel ger inte ensamt svar på vad som gäller för befintliga avtal.

Privata utförare i Göteborg bör nu gå igenom kommunavtalens villkor för uppsägning och avslut samt kartlägga egna bundna kostnader. Beräkna hur länge löner och andra utgifter kan betalas om kommunintäkterna minskar eller upphör.

Begär samtidigt skriftliga besked från kommunen om beslutsprocess, tidplan och övergångsvillkor. Inför nya långvariga åtaganden bör företaget pröva flera ekonomiska scenarier och vid behov ta juridisk hjälp med avtalen. Nästa steg är att säkra ett beslutsunderlag – inte att behandla en möjlig avveckling som redan genomförd.