Hur fungerar reglerna för enkla bolag?

Att gå ihop med en kollega för att lämna ett gemensamt anbud i en offentlig upphandling, eller att köpa en maskin tillsammans med ett annat lokalt företag, är högaktuella sätt att stärka konkurrenskraften i dagens ekonomiska läge. Men i båda fallen kan det helt omedvetet bildas ett så kallat enkelt bolag. Eftersom spelreglerna skiljer sig fundamentalt från traditionella företagsformer som aktiebolag, är det helt avgörande för svenska företagare att förstå hur det personliga ansvaret, skatterna och ägandet fungerar i praktiken för att undvika kostsamma tvister.

Snabbfakta om enkla bolag Lagstiftning: Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (främst 4 kap.). Juridisk person: Nej, bolaget kan inte äga egendom, ha skulder eller ingå avtal i eget namn. Registrering: Sker inte. Bolagsverket registrerar inte enkla bolag och de tilldelas inget eget organisationsnummer. Startkapital: Inget krav (till skillnad från aktiebolag som kräver minst 25 000 kronor). Skatt:* Ej eget skattesubjekt. Varje delägare deklarerar och beskattas för sin andel av resultatet.

Ett enkelt bolag uppstår så snart två eller flera personer eller företag avtalar om att samarbeta för ett gemensamt syfte, förutsatt att samarbetet inte uppfyller kraven för att vara ett handelsbolag. Det gemensamma syftet behöver inte handla om ekonomisk vinst. Det kan röra sig om allt från att driva ett tidsbegränsat utvecklingsprojekt till att samäga en skogsfastighet eller en maskin.

Det som framför allt utmärker den här samarbetsformen är att den saknar rättskapacitet. Eftersom det enkla bolaget inte är en juridisk person är det alltid delägarna själva som måste agera utåt. Det finns inget krav på skriftliga avtal för att bolaget ska anses bildat; ett muntligt avtal eller till och med ett underförstått samarbete genom parternas faktiska agerande räcker för att lagen ska gälla. Ibland fungerar formen också som ett förstadium till ett handelsbolag, under perioden innan registreringen hos Bolagsverket har hunnit gå igenom.

Det regelverk som styr samarbetet återfinns i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag. Det är framför allt lagens fjärde kapitel som reglerar formen. En mycket viktig aspekt för företagare är tillämpningen av dessa regler, då denna lag till stora delar är dispositiv. Det innebär att lagens regler endast kickar in om delägarna inte har avtalat om något annat. Ert eget bolagsavtal går alltså i nästan alla lägen före lagstiftningen, så länge det inte kränker utomstående parters rättigheter.

Om ni inte har skrivit något avtal är det lagens grundregler som styr förhållandet mellan er:

• Beslut och skötsel: Alla beslut som rör bolagets angelägenheter kräver som huvudregel enighet bland samtliga delägare. Det finns ingen lagstadgad majoritetsregel.
• Ekonomisk fördelning: Vinst och förlust ska enligt lagen delas helt lika mellan delägarna, oavsett hur mycket resurser, tid eller kapital respektive part faktiskt har skjutit till.
• Lojalitet och utlägg: Delägarna har en lojalitetsplikt mot varandra. Den som gör utlägg för samarbetets räkning har rätt att kräva kompensation från de övriga delägarna i förhållande till deras andelar.

Frågan om ansvar är det område där det enkla bolaget skiljer sig som mest från andra bolagsformer. Eftersom bolaget inte kan ingå avtal i eget namn hamnar allt ansvar hos individerna eller företagen bakom.

Huvudregeln är att den delägare som undertecknar ett avtal med en utomstående part blir ensam personligen ansvarig och berättigad enligt det avtalet. Om en av delägarna köper in material till ett gemensamt projekt är det alltså den delägaren som är betalningsskyldig gentemot säljaren.

Det finns dock kritiska undantag. Om delägarna har agerat tillsammans under avtalsskrivandet, eller om en delägare har gett en annan skriftlig eller muntlig fullmakt att företräda sig, blir alla inblandade bundna. De drabbas då av ett solidariskt ansvar. Detta innebär att en borgenär eller leverantör kan kräva vem som helst av delägarna på hela skuldbeloppet. Det finns ingen ansvarsbegränsning; delägarna svarar for sina åtaganden med hela sin personliga eller företagets förmögenhet. Den delägare som tvingas betala får i sin tur kräva de andra på deras respektive delar i efterhand.

Eftersom det enkla bolaget inte kan äga någonting, tillhör alla inköpta tillgångar delägarna privat eller deras respektive företag. När tillgångar ägs gemensamt blir även lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt aktuell. Om delägarna inte har reglerat detta i ett avtal kan en enskild delägare ansöka hos domstol om att den gemensamma egendomen ska säljas på offentlig auktion vid en konflikt.

Det finns även en möjlighet att driva ett så kallat dolt bolag. Det innebär att en delägare agerar som en tyst investerare i bakgrunden utan att synas utåt i kontakten med kunder eller leverantörer. Den dolda delägaren har då endast ett avtalsförhållande med den öppna delägaren och har rätt till sin överenskomna andel av vinsten, men slipper direktkontakt med tredje man.

Ett enkelt bolag deklarerar inte och betalar inte statlig inkomstskatt som en egen enhet. I stället sker all beskattning direkt hos delägarna.

• Inkomstskatt: Om samarbetet bedrivs som en näringsverksamhet ska varje delägare ta upp sin andel av intäkterna och kostnaderna i sin egen bokföring och deklaration. För fysiska personer görs detta på blankett NE i samband med den privata deklarationen, medan aktiebolag redovisar andelen i sin ordinarie deklaration. Det krävs i regel att delägarna har godkänd F-skatt.
• Moms: Huvudregeln är att varje delägare själv redovisar och betalar moms på sin andel av omsättningen. Det finns dock viktiga undantag, exempelvis inom bygg- och fastighetssektorn. Där kan delägarna ansöka hos Skatteverket om att en av parterna ska registreras som representant och sköta momsredovisningen för hela det enkla bolaget.
• Anställda: Eftersom samarbetet inte är en juridisk person kan det inte registreras som arbetsgivare. Om personal ska anställas måste en eller flera av delägarna formellt ta på sig rollen som arbetsgivare och hantera arbetsgivaravgifter och källskatt i sitt eget företag.

Att driva ett samarbete utan ett skriftligt avtal innebär stora risker, särskilt om verksamheten växer eller om parterna blir osams.

Eftersom lagen om enkla bolag nästan helt är dispositiv är det ert eget avtal som sätter spelreglerna. Experter inom bolagsrätt betonar att man utan ett skriftligt kontrakt riskerar att hamna i låsta situationer eller tvingas sälja gemensam egendom på auktion enligt samäganderättslagen.

Ett välskrivet bolagsavtal bör alltid reglera hur beslut ska fattas, vem som har rätt att ingå avtal med tredje man, hur vinster och förluster ska fördelas samt vad som händer med tillgångarna om samarbetet upplöses på grund av utträde, konkurs eller dödsfall.

Om du planerar to inleda ett samarbete eller redan befinner dig i ett oregistrerat partnerskap bör du agera för att skydda din verksamhet.

Här är tre konkreta steg för att säkra samarbetet:

1. Upprätta ett skriftligt bolagsavtal. Lämna ingenting till muntliga överenskommelser. Reglera beslutsfattande, vinstdelning och hur ni hanterar en eventuell upplösning av samarbetet.
2. Förtydliga behörigheter utåt. Bestäm skriftligen vem av er som har rätt att teckna avtal med leverantörer och kunder, och sätt gränser för hur stora belopp en enskild delägare får besluta om på egen hand för att undvika oönskat solidariskt ansvar.
3. Kontakta Skatteverket i förväg. Om ni planerar att samordna er momsredovisning eller göra gemensamma inköp, ansök om representantredovisning i god tid för att säkerställa att bokföringen och deklarationerna blir korrekta från start.