Hanif Hali berättar

Den 51-årige affärsmannen Ola Nordqvist, som i vanliga fall inte gör mycket väsen av sig, ville bara ha tydliga besked om hur hans inkomster skulle beskattas. Han vände sig själv till Skatteverket med frågan om hans inkomst skulle klassas som kapital eller tjänst. Trots flera påstötningar och möten vägrade myndigheten att ge ett svar.

För att vara på den säkra sidan valde Nordqvist då att begära att få deklarera om tidigare inkomster som tjänst istället för kapital. Genom att höja sin egen skatt ville han undvika framtida problem. Men när han därefter begärde att få tillbaka den kapitalskatt han redan betalat in sade Skatteverket nej. Resultatet blev en dubbelbeskattning av samma inkomst som totalt landade på 125 procent av hans faktiska inkomst.

Bakom agerandet mot affärsmannen ligger en särskild analysstyrka inom Skatteverket kallad AISS. Enligt styrdokument, som ska ha tagits fram under Magdalena Anderssons ministertid, hade denna grupp i uppdrag att motverka även helt lagliga skatteupplägg för att därigenom påverka allmänheten att frivilligt öka sin skattebörda.

Detta framstår som högst ironiskt då rödgröna företrädare och socialdemokratiska opinionsbildare under valrörelsen försvarat andra personers skatteupplägg med argumentet att det rör sig om lagliga metoder. Nordqvist själv misstänker att han har använts som ett pilotprojekt för denna strategi.

När medier uppmärksammade fallet utlöstes en intern kris inom Skatteverkets ledning. I ett försök att krishantera publicerade ledningen uppgifter på myndighetens intranät där man namngav Nordqvist och kommenterade hans enskilda ärende i detalj.

Kort efter uthängningen avslöjades det att minst 89 tjänstemän på Skatteverket varit inne och snokat i Nordqvists sekretessmarkerade dokument – trots att de inte hade något med hans ärende att göra. Det kan liknas vid att läkare läser patientjournaler utan vårdrelation, eller att poliser gör nyfikenhetssökningar på medborgare.

Detta ledde till att en åklagare inledde en förundersökning om brott mot tystnadsplikten riktad mot Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm, rättschefen Michael Erliksson och ytterligare en hög chef.

Skandalen fick politiska konsekvenser:

• Finansminister Elisabeth Svantesson entledigade slutligen generaldirektör Katrin Westling Palm.
• Rättschefen Michael Erliksson och den andra höga chefen blev kvar i tjänst under utredningen då regeringen saknar direkt makt att avskeda dem. Erliksson nominerade under tiden till och med sig själv till en tjänst som domare i Högsta förvaltningsdomstolen.
• Myndighetens nye generaldirektör Fredrik Rosengren uttalade i våras att han hade många frågor kring varför så många anställda läst dokumenten, men några svar har fortfarande inte presenterats.

Trots den massiva kritiken hävdar Skatteverket fortfarande att de agerat korrekt och att affärsmannen ska betala mer i skatt än vad han tjänat.

Dessutom har myndigheten nu slutat att lämna ut loggar över vilka som har läst sekretessbelagda filer. Skatteverket hävdar plötsligt att de saknar de IT-system som krävs för att ta fram dessa uppgifter, trots att de gjort det utan problem tidigare. Denna plötsliga systembrist sammanföll med att åklagaren började utreda myndighetens metoder. Det finns i nuläget minst 39 rättsfall där Skatteverket hävdar att de saknar teknisk förmåga att lämna ut loggfiler som skulle kunna bevisa jäv eller dataintrång.