Fler små och nya företag behövs – men starterna blir inte fler

"Är det några som startar företag i Sverige?" Frågan ställdes första gången för fyrtio år sedan, när NyföretagarCentrum startade. Svaret är detsamma i dag: visst startas det företag, men de borde vara fler – och mer livskraftiga.

Att registrera ett företag är enkelt. Att få lönsamhet handlar om att göra rätt från början, och just då behövs nätverket: rådgivare eller mentorer med egen företagarerfarenhet. Det är sällan affärsidén som fäller ett nytt företag, utan de första besluten om prissättning, kunder och likviditet.

Företagsstrukturen ser annorlunda ut än förr. Branscher har ritats om av ny teknik, särskilt av it-utvecklingen. Stora svenska industriföretag som en gång dominerade har tappat sina ledarpositioner, och nya köpmönster och produktionsmetoder har följt med globaliseringen. Nya lagar har både underlättat och försvårat.

Attityderna har däremot blivit bättre. Företagaren beskrivs inte längre som den giriga fabrikören från sjuttiotalets tv-serier, utan syns i draknästen och i reportage om framgångsrika unga entreprenörer. Många unga drömmer i dag om att starta eget.

Trots det startas inte fler företag än förr – i början av 1990-talet registrerades över 90 000 företag på ett år, fler än i dag. Slutsatsen i texten är att både småföretagandet och nyföretagandet länge undervärderats i politiken, och att stödstrukturerna byggts på felaktiga antaganden.

• Skaffa en mentor som drivit företag själv, innan du behöver den.
• Räkna på likviditeten månad för månad det första året, inte bara på årsresultatet.
• Sätt priset efter vad kunden får ut, inte efter vad arbetet tar i tid.

Texten är publicerad i medlemstidningen Bra Affärer.