Dyr gas pressar elpriset – pröva företagets kostnadstak

Höga gaspriser i Europa pressar upp elkostnaderna även för svenska företag, särskilt i södra Sverige. Energimarknadsexperten Magnus Thorstensson avvisar tanken att en ändrad prismodell ensam kan lösa problemet. För företagare är det därför klokt att planera för fortsatt prisrisk snarare än att räkna hem framtida politiska lättnader.

Elpriserna i södra Sverige ligger på ovanligt höga nivåer för årstiden. En bidragande orsak är att konflikten i Mellanöstern har drivit upp priset på naturgas.

Sverige har mycket vattenkraft och kärnkraft, men är en del av en sammankopplad elmarknad. När gaseldad produktion behövs för att möta efterfrågan kan kostnaden för den produktionen bli avgörande för elpriset. Mekanismen brukar kallas marginalprissättning: den dyraste produktion som behövs för att täcka efterfrågan sätter priset.

Flera svenska reaktorer är dessutom tillfälligt ur drift. Det gör tillgången på annan produktion och överföring viktigare. Ett bageri, en verkstad eller en butik kan alltså påverkas av gaspriset utan att själv använda naturgas.

Magnus Thorstensson, ansvarig för kraftsystem och marknader på Energiföretagen, bedömer att gasens kostnad inte går att trolla bort genom att ändra prissättningen. Så länge bränslet behövs måste någon betala för det.

Han använder Spaniens tidigare ingrepp i prissättningen som ett varnande exempel. Hans invändning är att en lägre synlig elkostnad kan innebära att kostnader flyttas till andra, samtidigt som billigare el kan öka efterfrågan.

För företagets kalkyl är skillnaden viktig: ett förslag om billigare el är inte detsamma som en varaktigt lägre produktionskostnad eller ett beslutat stöd.

Thorstensson vill se mer elproduktion i södra Sverige och bättre möjligheter att överföra el från norr. Som åtgärder på kortare sikt nämner han lägre elskatt, lägre moms på el och mer mothandel.

Mothandel innebär att Svenska kraftnät betalar för ändrad produktion på olika sidor om en begränsning i nätet. Syftet är att hantera flaskhalsar och förbättra möjligheten att överföra el. Thorstensson föreslår att flaskhalsintäkterna används till detta, med främst södra Sveriges elkunder som vinnare.

Det är hans förslag och bedömningar, inte besked om att företag nu får lägre elräkningar.

Nästa steg är att kontrollera hur företagets elavtal fördelar prisrisken. Ett bundet pris och ett rörligt avtal ger olika genomslag när marknadspriset ändras.

Gör sedan en alternativ budget med högre elkostnad. Räkna ut när marginalen i de mest elkrävande produkterna eller uppdragen blir för liten, och kontrollera vilka kundavtal som tillåter prisjusteringar.

Undersök också om förbrukning kan flyttas utan att leveranser eller arbetsmiljö försämras. Börja med företagets faktiska förbrukningsdata och avtalsvillkor – och håll eventuella framtida politiska lättnader utanför grundkalkylen tills beslut och villkor är klara.