Stabila leverantörskedjor – kartlägg riskerna före byte

Svenska företags internationella leverantörskedjor har visat stor motståndskraft trots pandemi, handelskonflikter och geopolitisk oro. En ny kartläggning visar att Europa dominerar handeln med insatsvaror. För företagare talar resultaten för att bedöma de egna beroendena noggrant, snarare än att utgå från att utländska inköp i sig är ett problem.

Insatsvaror är produkter som används i annan produktion. När sådana varor passerar gränser knyts företag samman i internationella värdekedjor, där olika delar av tillverkningen sker hos olika aktörer.

Kartläggningen visar att de svenska kedjorna har varit förhållandevis stabila, även när handeln med Ryssland har fallit kraftigt. Bilden skiljer sig därmed från föreställningen om att de senaste årens kriser generellt har slagit sönder företagens internationella försörjning.

För ett svenskt mindre företag är det ändå viktigt att skilja mellan utvecklingen för näringslivet som helhet och den egna situationen. En fungerande europeisk leverantör kan i sin tur vara beroende av komponenter från andra delar av världen. Ett praktiskt steg är därför att fråga var kritiska delar tillverkas, inte bara var den direkta leverantören finns.

Handeln med insatsvaror är koncentrerad till ett begränsat antal stora företag. Bara en liten del av svenska företag deltar direkt, och denna andel har minskat över tid.

Samtidigt står de deltagande företagen för nästan hela näringslivets nettotillskott av arbetstillfällen och produktivitetstillväxt under den undersökta perioden. Det visar deras ekonomiska betydelse, men är inte någon garanti för att varje enskilt företag blir mer lönsamt av att börja importera eller exportera.

För den mindre företagaren behöver ett internationellt steg därför prövas mot konkreta kostnader: administration, transporter, leveransvillkor och den tid som krävs för att etablera en fungerande affärsrelation. Jämför hela affären, inte enbart inköpspriset.

Tjänsternas andel av svensk handel ligger klart över det globala genomsnittet. Samtidigt bedömer forskarna att EU:s inre marknad fungerar sämre för tjänster än för varor.

De föreslår bättre myndighetssamordning för att underlätta mindre företags internationalisering, en mer sammanhållen europeisk tjänstemarknad och fortsatt arbete för friare handel. Det är politiska förslag, inte beslutade förenklingar som företag redan kan räkna med.

För konsult- och andra tjänsteföretag innebär det att regler och praktiska villkor på den tänkta marknaden behöver kontrolleras innan ett uppdrag prissätts.

Att byta leverantör kan också innebära att upparbetad kunskap och samarbete går förlorade. Keika Lee, Director Global Public Affairs på Inter IKEA Group, beskriver vad långsiktiga leverantörsrelationer kräver:

Börja därför med att identifiera vilka varor eller tjänster verksamheten inte klarar sig utan. Kontrollera sedan leveranstider, alternativa leverantörer och vad avtalen säger vid störningar. Målet bör vara att minska sårbarheten utan att i onödan överge relationer som fungerar.