Dyrare el inför vintern – stresstesta företagets budget

Stigande gaspriser i Europa och mindre vatten i de norska kraftmagasinen pressar upp svenska elpriser inför vintern. För företagare, särskilt i södra Sverige, innebär det ökad kostnadsrisk och anledning att redan nu pröva hur likviditeten klarar dyrare el.

Elpriserna har ökat under sommaren, med en tydligare uppgång de senaste tre till fyra veckorna. Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia, beskriver vattenkraften som det som normalt dämpar påverkan från kontinentens högre priser. Nu är den bufferten svagare.

Samtidigt råder hård konkurrens om tillgänglig gas. Sigvardsson uppskattar att det globala utbudet ligger 15–20 procent under det normala. När gaseldad elproduktion blir dyrare påverkas även Sverige genom den sammankopplade elmarknaden.

För företag med stor elanvändning kan utvecklingen pressa marginalerna. Hur snabbt kostnaden märks beror däremot på företagets elavtal och förbrukning. En uppgång på spotmarknaden är inte automatiskt samma procentuella uppgång på hela fakturan.

Energimarknadsexperten Bengt Ekenstierna beskriver ett möjligt scenario där ett genomsnittligt spotpris 50–60 procent över fjolårets nivå skulle kunna ge en elräkning som är ungefär 25–35 procent högre. Det är ett räkneexempel från honom, inte en fastställd prognos eller en generell kalkyl för företagskunder.

Sigvardsson vill inte sätta någon exakt siffra på vinterns priser. Temperatur, vind, gasförsörjning och kärnkraftens tillgänglighet kan förändra utfallet kraftigt.

– Det kan gå väldigt fort om vintern kommer tidigt till Europa.

Han påpekar samtidigt att prisnivåerna fortfarande är betydligt lägre än under energikrisen 2022.

Även elmarknadens konstruktion är omdebatterad. Med marginalprissättning kan den dyraste produktion som behövs för att möta efterfrågan sätta marknadspriset. Därmed kan dyr gas påverka priser långt utanför landet där gasen används.

Ekenstierna kritiserar att Sverige motsatt sig förändringar som han menar skulle kunna minska gasprisets påverkan. Han förespråkar en annan modell för prissättning av svensk elanvändning och export.

I ett brev daterat den 5 mars uppmanade energiminister Ebba Busch och företrädare för flera andra länder EU-kommissionen att undvika reformer som riskerar investerarnas förtroende och elmarknadens funktion. Att en annan modell faktiskt skulle ge ett visst svenskt elpris är däremot inte fastslaget i underlaget.

Företagets planering bör därför utgå från den egna exponeringen, inte från förhoppningar om politiska förändringar. Kontrollera hur elpriset bestäms i avtalet, när eventuella bindningstider löper ut och vilka vintermånader som brukar ha högst förbrukning.

Gör sedan alternativa kostnadskalkyler med både högre pris och högre användning. Håll isär elhandel, nätkostnader och övriga fakturaposter så att en spotprisökning inte felaktigt läggs på hela kostnaden. Nästa steg är att bedöma vilken likviditetsbuffert företaget behöver och vilka energibesparingar som kan genomföras utan att skada verksamheten.