Del 6. Konkurrens från delägare

Att starta ett gemensamt bolag är ofta en resa som inleds med stark optimism, gemensamma visioner och en stark tro på framtiden där alla inblandade parter drar åt samma håll. Men i takt med att antalet nystartade aktiebolag i Sverige har ökat under det senaste året, ökar också de interna konflikterna. Färska siffror visar att en betydande andel av alla tvister i tillväxtbolag grundar sig i delägarkonflikter. Med tiden förändras ofta förutsättningarna, marknaden skiftar och delägarnas personliga ambitioner kan börja spreta i olika riktningar. Om det då uppstår interna konkurrenssituationer kan det snabbt rasera bolagets värde, vilket gör att ett genomtänkt kompanjonsavtal är företagarens absolut viktigaste skydd mot framtida konflikter.

Konkurrens från en delägare är ett av de mest kritiska och känsliga problemen som ett företag kan drabbas av. Det handlar sällan om enkla missförstånd, utan snarare om fundamentala intressekonflikter som riskerar att urholka bolagets marknadsposition inifrån. Denna problematik kan i huvudsak delas upp i två kategorier: direkt konkurrens och indirekt konkurrens, vilka båda har en starkt negativ inverkan på verksamheten.

Direkt konkurrens uppstår när en delägare på eget bevåg startar, investerar i eller på annat sätt engagerar sig i en verksamhet som direkt överlappar det gemensamma bolagets erbjudande. Det kan röra sig om att arbeta inom exakt samma nisch, erbjuda kompletterande tjänster som i praktiken stjäl kunder från det ursprungliga bolaget, eller att helt enkelt utnyttja bolagets upparbetade kundregister för egen vinning. När delägare på detta sätt tävlar om samma marknadsandelar uppstår en omedelbar lojalitetskonflikt. Även om det i enstaka fall kan finnas teoretiska synergier med närliggande verksamheter, leder bristen på tydliga spelregler och skriftligt samtycke nästan alltid till misstro och en förstörd samarbetsmiljö.

Indirekt konkurrens är ofta mer svårfångad men kan vara precis lika skadlig för bolagets långsiktiga överlevnad. Här handlar det inte om att delägaren aktivt startar en konkurrerande verksamhet för att stjäla kunder, utan om en resursmässig dränering. När en delägare engagerar sig i externa projekt, styrelseuppdrag eller sidoverksamheter som kräver stora mängder tid, energi och mentalt fokus, drabbas det gemensamma bolaget. Ett framgångsrikt delägarskap kräver ofta fullt engagemang, och när en av nyckelpersonerna inte längre bidrar fullt ut på grund av splittrat fokus uppstår en djup orättvisa och obalans som bromsar bolagets tillväxt.

För att förebygga dessa destruktiva scenarier krävs det att man reglerar potentiella konflikter i kompanjonsavtalet medan alla fortfarande är överens och samarbetet präglas av god vilja. Det finns tio centrala punkter som varje företagare bör överväga att skriva in i sitt avtal för att skydda sin investering och säkra bolagets framtid.

1. Definierad kärnverksamhet: Det första steget är att formulera en knivskarp och tydligt definierad kärnverksamhet. Genom att i detalj beskriva vad bolaget faktiskt gör, och vilka områden som är exklusivt förbehållna bolaget, minskar man risken för framtida gränsdragningsdiskussioner. All verksamhet som ryms inom denna definition ska enligt avtalet vara exklusiv för bolaget.
2. Konkurrensklausul: Avtalet bör innehålla en strikt konkurrensklausul. Denna klausul ska förbjuda delägare att bedriva, investera i eller vara anställda i verksamheter som konkurrerar med bolagets verksamhet. Förbudet bör gälla under hela den tid som personen är delägare samt under en skälig period, exempelvis tolv månader, efter det att delägarskapet har avslutats.
3. Lojalitetsplikt: För att komplettera detta behövs en uttrycklig lojalitetsplikt, som slår fast en grundläggande juridisk och moralisk skyldighet att alltid prioritera bolagets bästa och undvika situationer där privata ekonomiska intressen kan påverka beslutsfattandet.
4. Redovisningsskyldighet: Transparens är också avgörande, vilket uppnås genom en proaktiv redovisningsskyldighet. Detta innebär att samtliga delägare löpande måste informera styrelsen eller övriga delägare om alla externa affärsengagemang eller sidouppdrag.
5. Godkännandeprocess: För att kontrollera detta bör det finnas en formell godkännandeprocess. Om en delägare vill åta sig ett externt uppdrag som kan uppfattas som konkurrerande eller tidsödande, måste detta skriftligen godkännas av bolagsstämman eller styrelsen inom en bestämd tidsram, exempelvis 30 dagar från förfrågan.

Ett avtal är dock bara så starkt som de konsekvenser som uppstår vid ett avtalsbrott. För att konkurrensklausulen inte ska bli tandlös krävs handfasta åtgärder:

• Vitesklausul (6): Här fastställer man i förväg ett specifikt skadeståndsbelopp, exempelvis ett vite på 500 000 kronor för varje överträdelse, vilket gör att man slipper den svåra processen att bevisa den exakta ekonomiska skadan i domstol.
• Medlingsklausul (7): Om en konflikt ändå uppstår kring en konkurrerande verksamhet bör avtalet föreskriva att parterna måste genomgå en obligatorisk medling med en oberoende part innan man kan vidta rättsliga åtgärder eller gå till domstol, vilket kan spara både tid och miljonbelopp i rättegångskostnader.
• Tvångsinlösen vid väsentligt avtalsbrott (8): Skulle en delägare göra sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott genom att bryta mot konkurrensreglerna, ger denna mekanism de övriga delägarna rätt att omedelbart lösa ut den felande delägaren till ett i förväg överenskommet pris, vilket ofta baseras på bolagets substansvärde eller en lägre värderingsmultipel som straff för avtalsbrottet.
• Förköpsrätt (9): Säkerställer att om en delägare väljer att lämna bolaget på grund av intressekonflikter, har de kvarvarande delägarna alltid företräde att förvärva dennes aktier.
• Periodisk utvärdering (10): Avtalet bör innehålla en klausul om att delägarnas roller och externa engagemang utvärderas årligen för att säkerställa att avtalet hålls uppdaterat i takt med att bolaget och marknaden förändras.

Frågan om delägars lojalitetsplikt är väl prövad i svensk rätt. Ett vägledande exempel är Högsta domstolens dom i målet NJA 2013 s. 119, som slog fast att delägare i ett nära samarbete har en lojalitetsplikt mot varandra även utan uttryckliga avtalsklausuler. Men att förlita sig enbart på allmänna rättsprinciper är riskabelt.

Linda Ljungqvist, erfaren affärsjurist specialiserad på bolagsrätt, betonar vikten av att ta dessa diskussioner i tid:

– Många konflikter beror inte på illvilja, utan på att man har glömt att stämma av förväntningar och framtidsscenarier när samarbetet inleddes. Att reglera konkurrensfrågan handlar inte om misstro, utan om att skapa trygghet och fokus så att bolaget kan växa, förklarar Ljungqvist.

För att skydda ditt företag mot interna konkurrenskonflikter bör du agera proaktivt. Det första steget är att initiera ett öppet samtal med dina delägare om era nuvarande och framtida engagemang. Gå igenom ert befintliga kompanjonsavtal tillsammans och kontrollera om det innehåller tillräckligt skarpa klausuler avseende direkt och indirekt konkurrens, lojalitetsplikt och vitesbelopp. Om avtalet saknar dessa skydd, eller om definitionen av er kärnverksamhet har blivit omodern, bör ni gemensamt ta hjälp av en affärsjurist för att uppdatera avtalet så att det speglar dagens verklighet och skyddar er gemensamma investering under många år framöver.