USA-exporten tappar 29 miljarder – se över marginalerna

Sveriges varuexport till USA föll med nära 29 miljarder kronor under det första året efter Donald Trumps tullbesked i april 2025. Nedgången omfattade de tio största varugrupperna, medan tjänsteexporten var oförändrad. För svenska exportörer och deras underleverantörer ger utvecklingen anledning att granska både lönsamheten och beroendet av amerikanska kunder.

Fordon och fordonsdelar stod för det största exportbortfallet i absoluta tal. Därefter kom elektronik, industriella maskiner och läkemedel. Det handlar alltså om en bred nedgång, inte om ett tapp begränsat till en enskild produktkategori.

För ett mindre företag kan exponeringen mot USA finnas även om fakturorna skickas till svenska kunder. En komponentleverantör eller konsult med uppdrag åt exportindustrin kan påverkas om kundernas amerikanska försäljning försvagas. Det är därför klokt att kartlägga vilka större kundrelationer som i sin tur är beroende av USA-marknaden.

Siffrorna gäller däremot handeln sammantaget. De visar inte hur varje enskilt företag eller varje nisch har utvecklats.

Det går inte att fastställa hur stor del av exportminskningen som beror på tullarna. En svagare dollar och förändringar i efterfrågan bedöms också ha påverkat utvecklingen. Att nedgången följde efter tullbeskedet är alltså inte samma sak som att hela bortfallet kan tillskrivas tullpaketet.

För företagaren är skillnaden praktiskt viktig. En tullkostnad kräver en annan åtgärd än färre beställningar eller lägre intäkter när dollar växlas till kronor. Gå därför igenom försäljningen uppdelad på ordervolym, pris och valuta i stället för att enbart jämföra omsättningen mellan två perioder.

Tjänsteexportens oförändrade nivå visar samtidigt att utvecklingen skiljer sig mellan varor och tjänster. Varuexportens tapp bör inte användas som prognos för alla typer av USA-affärer.

Chefökonomen Joakim Wirén beskriver exportbortfallet som ”ett betydande tapp i absoluta mått”. Han framhåller samtidigt att USA fortfarande är en viktig handelspartner för svenska företag.

För företag med amerikanska kunder talar det för en genomgång av affärerna snarare än ett generellt beslut att lämna marknaden. Börja med tre kontroller:

• Kostnadsansvaret: Kontrollera vad avtalet säger om tullar, importkostnader och möjligheten att justera priset.
• Valutarisken: Räkna på hur en svagare dollar påverkar marginalen om intäkterna är i dollar och kostnaderna främst i kronor.
• Kundberoendet: Bedöm hur färre order från den största USA-kunden skulle påverka beläggning och likviditet.

Nästa steg är att uppdatera kalkylen för företagets viktigaste USA-affärer inför nya offerter och avtalsförlängningar. Ta också kontakt med kunderna om deras inköpsplaner, så att produktion, bemanning och lager inte bygger på en efterfrågan som har förändrats.