Fransk skuldoro – se över exportaffärer och lånekostnader

Frankrikes pressade statsfinanser innebär risker även för svenska företag. Svagare efterfrågan kan slå mot exportaffärer, medan en spridning av ränteoron kan göra investeringar dyrare – men en fransk skuldkris är fortfarande inte huvudscenariot för euroekonomen Pia Fromlet.

Frankrike brottas samtidigt med en stor statsskuld, återkommande budgetunderskott, stigande långräntor och politisk instabilitet. Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, pekar på att problemen inte är nya var för sig. Det bekymmersamma är att de nu sammanfaller.

När räntorna stiger blir skulden mer kostsam att finansiera. Samtidigt gör den svaga tillväxten det svårare att stärka statsfinanserna. Sedan nyvalet sommaren 2024 har regeringskriser dessutom försvårat politiska beslut.

Pia Fromlet, euroekonom på SEB, bedömer att det höga franska skattetrycket begränsar utrymmet för ytterligare skattehöjningar. Därmed hamnar utgifterna i fokus. Men protester mot levnadskostnader och brister i samhällsservicen visar hur svårt det kan bli att få stöd för besparingar.

För svenska företag är den tydligaste affärsrisken att svag fransk tillväxt dämpar efterfrågan. Det kan påverka försäljningen för företag med kunder i Frankrike, men också underleverantörer som inte själva exporterar dit.

Tyskland är Sveriges största exportmarknad och har betydande ekonomiska kopplingar till Frankrike. En svensk leverantör till ett tyskt företag kan därför påverkas om den tyska kundens franska affärer bromsar in.

Det gör kundernas slutmarknader relevanta i försäljningsplaneringen. Företag med stor exponering bör gå igenom vilka beställningar som är säkrade och vilka prognoser som bygger på en återhämtning. En osäker offertstock bör inte behandlas som garanterade framtida intäkter.

Stråberg varnar för att franska problem kan bidra till högre långräntor även i Sverige. Det skulle kunna höja finansieringskostnaden för företagens investeringar. Det är däremot inte samma sak som att alla svenska företagslån automatiskt blir dyrare när franska obligationsräntor stiger.

Fromlet gör en mindre dramatisk bedömning av spridningsrisken. Hon räknar i första hand med en gradvis förbättring av tillväxten, utan någon snabb lösning på budgetproblemen. Vid en skuldkris tror hon att Europeiska centralbanken skulle ingripa för att motverka spridning inom euroområdet.

– Jag tror att Frankrike är ett land som ändå brukar hanka sig fram, säger Pia Fromlet.

Skillnaden mellan bedömningarna är viktig: företag behöver förbereda sig för sämre förutsättningar utan att planera som om en europeisk skuldkris redan vore ett faktum.

Nästa steg är att göra en enkel genomgång av kundrisk och finansiering. Identifiera beroenden av Frankrike och Tyskland, kontrollera när lån ska omförhandlas och räkna på hur en högre lånekostnad skulle påverka planerade investeringar.

Komplettera budgeten med ett scenario där orderingången blir svagare och kundbetalningar kommer senare än väntat. Diskutera kommande finansieringsbehov med banken i god tid. Det ger ett bättre beslutsunderlag än att låta enskilda marknadsrörelser styra företagets långsiktiga satsningar.