Återvunna batterier sänker företagens energikostnader

Svenska företag står inför stora utmaningar när det gäller elförsörjning och rörliga energipriser. Nu accelererar utvecklingen av cirkulära energilager som kan hjälpa företag att kapa sina effekttoppar och minska kostnaderna. Genom att ta tillvara på använda batterier från fordonsindustrin skapas en kostnadseffektiv lösning som utmanar den globala marknaden.

:fakta Snabbfakta - Företag: Rebaba - Grundare: Paula Runsten och Felix Kruse - Finansiering: Drygt 44 miljoner kronor - Affärsidé: Stationära energilager byggda av använda elbilsbatterier :

Många företag upplever svängningar i elnätet och stigande nätavgifter. Genom att installera ett lokalt energilager kan en verksamhet ladda upp batterierna under dygnets billiga timmar och använda elen när belastningen och priserna på nätet är som högst. Att använda återvunna batterier sänker dessutom klimatavtrycket och tillverkningskostnaderna avsevärt, vilket gör tekniken kommersiellt gångbar för mindre och medelstora företag.

Tekniken bygger på att batterimoduler från elbilar, som inte längre har tillräcklig kapacitet för fordon, monteras om och styrs med intelligent mjukvara. På så sätt får de ett nytt, långt liv som stationär energilagring.

Det svenska bolaget bakom tekniken har nyligen säkrat drygt 44 miljoner kronor i externt kapital. Investeringen ska användas till att skala upp produktionstakten i Sverige, möta den snabbt växande efterfrågan och förbereda en expansion till den europeiska marknaden.

Detta visar att cirkulära affärsmodeller, där restprodukter tas tillvara och förvandlas till nya värdefulla produkter, är en stark tillväxtfaktor på dagens marknad. Att kombinera hållbarhet med direkt priskonkurrens mot nyproducerade asiatiska alternativ öppnar upp för en snabb omställning.

Att bygga energilager av återvunnet material har historiskt sett ansetts vara komplext. Genom att utveckla egna styrsystem och effektiva processer har man dock lyckats pressa kostnaderna så pass mycket att de cirkulära lagren nu kan konkurrera direkt med de billigaste nytillverkade alternativen på världsmarknaden.

"Genom att återanvända existerande resurser kan vi erbjuda en produkt som både är hållbar och ekonomiskt försvarbar för mindre och medelstora företag. Det gör att fler kan ta steget och säkra sin energiförsörjning", säger Paula Runsten, en av grundarna.

För en svensk företagare innebär ett eget energilager flera konkreta ekonomiska fördelar. Utöver att kapa de dyra effekttopparna i den egna fastigheten kan batterilagret kopplas upp mot det nationella elnätet för att sälja så kallade stödtjänster. Det innebär att företaget får betalt för att låta sina batterier hjälpa till att balansera elnätet vid frekvensavvikelser.

För att komma igång bör företag göra en noggrann översyn av sin nuvarande energianvändning och fastighetens abonnemang för att räkna ut hur snabbt en investering i lagringskapacitet kan betala sig.

:lista Så här gör du 1. Kartlägg elförbrukningen – Analysera företagets timförbrukning under det senaste året för att identifiera när era dyraste effekttoppar inträffar. 2. Beräkna lagringsbehovet – Dimensionera energilagret utifrån hur mycket el som behöver flyttas från billiga till dyra timmar för att ge maximal besparing. 3. Undersök stödtjänstmarknaden – Kontrollera om ert tänkta system kan anslutas till Svenska kraftnäts balansmarknad för att skapa en löpande sidointäkt. 4. Jämför livscykelkostnader – Utvärdera cirkulära energilager mot traditionella alternativ för att se både ekonomiska och miljömässiga fördelar. 5. Sök tillgängliga stöd – Undersök om din verksamhet kan nyttja regionala investeringsstöd eller skatteavdrag för grön teknik. :