Svenska företag halkar efter i AI-racet – så vänder du trenden

Svenska företag befinner sig i en paradoxal situation när det gäller artificiell intelligens. Å ena sidan visar färska siffror att vi tillhör den absoluta Europatoppen i användning av tekniken, men å andra sidan tappar vi snabbt mark i den globala kapplöpningen. För svenska företagare innebär detta både en utmaning och en möjlighet att hitta rätt strategisk inriktning innan klyftan till omvärlden blir för djup.

Enligt statistiken från SCB som presenterades under våren använde hela 35 procent av de svenska företagen någon form av AI-teknik under 2025. Det placerar Sverige på en delad tredjeplats i EU tillsammans med Belgien, långt över genomsnittet inom unionen som ligger på 20 procent. Trots detta visar rapporten EY AI Sentiment Index 2026 att Sverige, tillsammans med länder som Finland och Frankrike, klassas som en eftersläpande AI-marknad. Det är den lägsta av tre kategorier i mätningen. Grannländer som Danmark och Norge rankas högre som övergångsmarknader tillsammans med USA, medan pionjärmarknaderna utgörs av länder som Kina, Indien och Brasilien.

En av de mest kritiska förklaringarna till att Sverige halkar efter handlar om kapital och investeringsvilja. Charlotta Kvarnström, partner och rådgivare inom teknik-, media- och telekommunikationsindustrin på EY, förklarar det finns ett betydande investeringsgap mellan Sverige och resten av världen.

Medan 52 procent av företagen globalt väljer att investera brett i AI, är motsvarande siffra för Norden och Sverige endast 36 procent. Denna siffra har dessutom minskat ytterligare i Sverige under den senaste tiden, vilket gör att avståndet till de globala konkurrenterna fortsätter att växa på ett oroande sätt.

Det handlar dock inte bara om brist på pengar, utan i högsta grad om styrning och ledarskap. Bara 44 procent av de nordiska verkställande direktörerna är personligen involverade i strategiska teknikbeslut, jämfört med ett globalt genomsnitt på 52 procent. Det skapar en klyfta mellan vad företagsledningarna tror att organisationen klarar av och hur styrningen faktiskt ser ut i praktiken. För att de anställda ska känna sig trygga med att använda verktygen fullt ut krävs tydliga ramverk och policyer på plats.

Ytterligare ett problem för svenska tillväxtbolag är svårigheten att skala upp sina idéer. Sverige är historiskt sett mycket framgångsrikt när det gäller att starta innovativa företag och vi har en av världens högsta andelar enhörningsföretag per capita. Men när det kommer till att ta nästa steg brister det.

Under det senaste året gick 100 procent av alla AI-investeringar i Norden till piloter och så kallade proof of concept-projekt. Det innebär att en försvinnande liten del av satsningarna faktiskt skalades upp till fullskalig produktion, vilket i sin tur ledde till en mycket låg avkastning på det investerade kapitalet. Att göra många små tester utan en tydlig långsiktig plan leder sällan till faktiskt affärsvärde.

I länder som USA och Kina fungerar ekosystemen på ett helt annat sätt. I Kina subventionerar staten i princip alla företag som arbetar med tekniken, vilket har gett dem ett försprång på minst fem till sex år jämfört med Sverige. USA har i sin tur en enorm investeringskapacitet som gör att de kan köpa upp lovande AI-bolag på löpande band. Att konkurrera med dessa ekonomiska muskler är i det närmaste omöjligt för svenska små och medelstora företag.

Sverige har dock unika förutsättningar som kan vändas till en konkurrensfördel. Vi har tillgång till fossilfri energi, ett stabilt klimat för datacenter och en mycket hög digital mognad i befolkningen. Dessutom har vi starka industriella ekosystem inom försvar, finans och life science.

Istället för att försöka kopiera de amerikanska eller kinesiska jättarna bör svenska företag rikta in sig på att skapa en egen nisch fokuserad på säkerhet, nationell resiliens och så kallade suveräna AI-lösningar. Detta ligger helt i linje med det ökade fokuset på samhällsviktiga områden, så kallade Mission Critical-områden såsom försvar, energiförsörjning och sjukvård, samt Business Critical-system som affärssystem, ERP och logistikkedjor.

Undersökningar visar datacenters beräkningskapacitet och företagens användning av certifierade AI-system är tre gånger så hög som av icke-certifierade system. Genom att erbjuda pålitliga, transparenta och säkra lösningar kan svensk industri bygga nya värden på egna villkor.

Historiskt har Sverige lyckats med liknande transformationer genom nära samarbete mellan det offentliga och det privata näringslivet. Ett tydligt exempel är den tidigare hem-pc-reformen som lade grunden för landets digitala framgångar. För att lyckas med AI krävs en liknande samverkan där den offentliga sektorn sätter ut en tydlig strategisk riktning och företagen är med och investerar. Den nationella AI-strategi som regeringen tog emot i februari har som uttalat mål att Sverige ska bli en av världens tio främsta AI-nationer, men vägen dit kräver handling på lokal nivå.

En mycket positiv aspekt är att svenska företag redan investerar tungt i sina medarbetare. När det gäller investeringar i de anställdas utbildning ligger Sverige faktiskt i den absoluta globala toppen på 77 procent. Det innebär att grundkompetensen i organisationerna ständigt höjs, vilket ger en solid bas att bygga vidare på.

Charlotta Kvarnström betonar vikten av att gå från ord till handling och integrera tekniken djupare i affärsmodellerna:

”Det finns en klyfta mellan företagens upplevda beredskap och deras faktiska styrning. Företag behöver etablera en stark governance och ramar för att anställda ska känna sig trygga med att använda tekniken fullt ut. Om vi kan kombinera det med ett strategiskt arbetssätt, där AI integreras i den övergripande företagsstrategin och vi tänker ”AI first” och ”agentic enterprises”, har vi goda förutsättningar.”

För den enskilde företagaren handlar nästa steg om att sluta betrakta AI som ett isolerat teknikprojekt och istället göra det till en integrerad del av den övergripande affärsstrategin.

Först och främst måste företagsledningen och vd engagera sig aktivt i de strategiska teknikbesluten. Det räcker inte att delegera frågan till it-avdelningen. Sätt upp tydliga ramverk, riktlinjer och policyer för hur medarbetarna får använda AI-verktyg i det dagliga arbetet. Det skapar trygghet och ökar användningen på ett säkert sätt.

Därefter bör fokus flyttas från att bara göra småskaliga pilottester till att faktiskt skala upp de projekt som visar potential. Identifiera vilka processer i din verksamhet som är affärskritiska och utvärdera hur certifierade och säkra AI-system kan effektivisera dessa områden. Genom att ta tillvara på den höga utbildningsviljan hos personalen och styra resurserna mot långsiktig implementering kan du bygga verkligt affärsvärde och säkra företagets konkurrenskraft.