Oenighet inför räntebeskedet – stresstesta företagets budget

Inför Riksbankens räntebesked den 4 november går ekonomernas bedömningar isär. Klas Eklund räknar med en höjning, medan företrädare för både arbetsgivare och fack varnar för att bromsa återhämtningen. För svenska företagare är det ett läge att kontrollera lånevillkoren och pröva hur mycket utrymme kassan har för ökade kostnader.

Klas Eklund ser flera skäl till att inflationen kan ta fart under det närmaste halvåret. Ett bättre konjunkturläge kan öka trycket på ekonomins kapacitet. Samtidigt pekar han på dyrare olja i spåren av osäkerheten kring Hormuzsundet och risken för högre elpriser under vintern.

Även tillfälliga skattesänkningar på bland annat drivmedel påverkar bilden. När sådana sänkningar upphör kan den uppmätta inflationen stiga. Hur skatterna faktiskt utvecklas beror dock på kommande politiska beslut.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, gör en annan avvägning. Han lyfter den låga inflationen exklusive energi och anser att återhämtningen fortfarande är känslig. LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö varnar också för effekterna av högre ränta i en ekonomi med hög arbetslöshet och räntekänsliga hushåll.

För ett företag med rörligt prissatta krediter kan ett högre ränteläge innebära större finansieringskostnader. Genomslaget beror på låneavtal, räntebindning och bankens prissättning. En förändring av styrräntan behöver därför inte ge en lika stor eller omedelbar förändring av företagets låneränta.

Samtidigt kan hushållens utrymme för inköp minska om deras ränteutgifter stiger. Företag som säljer till privatpersoner behöver därför granska mer än sin egen lånebudget: även kundernas betalningsutrymme kan påverka försäljningen.

För transportberoende eller energikrävande verksamheter finns dessutom en separat kostnadsrisk. Dyrare drivmedel och el kan pressa marginalerna oavsett vilket beslut Riksbanken fattar.

Eklunds argument för en höjning handlar också om centralbankernas erfarenheter från inflationsuppgången 2022. Han bedömer att Riksbanken vill agera innan förväntningar om högre inflation får fäste.

– Jag tror att Riksbanken den här gången tidigt vill markera vad som gäller.

Det är däremot inte samma sak som att utfallet är känt. Oenigheten gäller både hur varaktigt pristrycket blir och hur mycket svensk ekonomi tål. Ett investeringsbeslut bör därför inte bygga enbart på en enskild ränteprognos.

Ta fram företagets kreditavtal före beskedet. Kontrollera när räntan kan ändras, vilka lån som snart ska omförhandlas och hur stor del av finansieringen som har bunden ränta.

Gör sedan alternativa kassaflödesbudgetar: en med oförändrade lånekostnader och en med högre ränta, dyrare energi och försiktigare försäljning. Håll antagandena tydligt åtskilda från bekräftade kostnader.

Efter beskedet bör nästa steg vara att fråga banken vad beslutet konkret innebär för just företagets krediter. Uppdatera därefter likviditetsplanen innan du binder kapital i större inköp eller nya investeringar.