Sojafritt grisfoder testat – köpavtal kan öppna för volym

Svenskt svampprotein har prövats som ingrediens i sojafritt grisfoder, med positiva resultat för smältbarhet, djurvälfärd och köttets smak. För svenska lantbrukare, fodertillverkare och livsmedelsköpare öppnar försöket en möjlig väg mot mindre importberoende – men konkurrenskraftiga priser och löpande leveranser återstår att säkra.

Grisförsöket är den tredje och avslutande delen i projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk. Tidigare har alternativa foderråvaror, däribland musslor, insekter och svampprotein, testats på fisk, värphöns och kyckling.

Utvärderingarna av grisförsöket visar att fodret klarar livsmedelsindustrins krav på smältbarhet, djurvälfärd och smak. Köttet serveras under hösten bland annat på Gothia Towers i Göteborg, så länge tillgången räcker.

För en grisföretagare är detta ett resultat att följa, snarare än ett besked om att det redan finns ett nytt standardfoder att beställa i önskad mängd. Försöket omfattar 18 djur och ger inte i sig svar på ekonomin vid kontinuerlig produktion i större skala.

Projektets nästa utmaning är kommersiell. Produktionen behöver nå tillräcklig omfattning samtidigt som priset blir attraktivt för köparna.

Ett föreslaget verktyg är så kallade off-take-avtal. De innebär här att företag åtar sig att köpa produkten om den kan levereras i en bestämd volym till ett överenskommet pris. Sådana åtaganden kan ge producenten tydligare besked om efterfrågan innan kapaciteten byggs ut.

Madeleine Linins Mörner, programområdeschef för Framtidens mat på Axfoundation, beskriver projektets prisscenario som att svampproteinet ska kunna ligga ”i paritet med sojakoncentrat och fiskmjöl”. Det är en bedömning av prisutvecklingen, inte ett redovisat erbjudande till dagens foderköpare.

Den som överväger ett köpåtagande bör därför granska volymkrav, prisvillkor och vad som händer om leveransen försenas eller inte uppfyller avtalad kvalitet.

Affärsmöjligheten ligger också i råvaruflödet. Restmaterial från svensk skogsindustri kan användas till protein för djurfoder, i stället för att enbart förlita sig på importerade proteiningredienser.

Det kan bli relevant både för företag som vill bredda sin försörjning och för restauranger eller livsmedelsföretag som efterfrågar svenska råvarukedjor. Däremot redovisas ingen siffra för klimatbesparingen i grisförsöket. Företag bör därför inte omvandla projektets miljöambition till preciserade klimatpåståenden i marknadsföringen utan ytterligare underlag.

Nästa steg för intresserade företag är att efterfråga dokumenterade försöksresultat, tillgängliga volymer och en konkret prisbild. Lantbrukare behöver bedöma fodrets ekonomi i den egna produktionen, medan livsmedelsköpare behöver veta om tillgången räcker för återkommande inköp.

Utgå från verifierbara leveransbesked innan ni ändrar inköpsplanen eller lovar kunderna ett nytt sortiment. Först när kvalitet, kostnad och tillgång fungerar tillsammans kan försöket bli en varaktig affär.