Ådahl vill lagstifta om 30 dagars betaltid

Näringsutskottets nya ordförande Anders Ådahl (C) vill driva fram lagstiftning om 30 dagars betaltid för att motverka att småföretag finansierar stora kunders verksamhet. Han vill också se lägre elskatt och ett samlat ansvar för regelförenkling – men beskeden är politiska ambitioner, inte nya regler att lägga in i företagets budget.

Ådahl anser att lagstiftaren behöver ingripa när stora företag pressar små leverantörer att acceptera långa betalningsfrister. Hans hållning är att frivilliga lösningar inte räcker när parterna inte själva kommer till rätta med problemet.

För ett mindre företag är betalningsvillkoren en finansieringsfråga. Löner, material och andra utgifter kan behöva betalas långt innan kundens pengar kommer in. Kortare betalningsfrister kan därför minska behovet av rörelsekredit och frigöra pengar i verksamheten.

Däremot presenterar Ådahl inte något färdigt lagförslag, någon tidplan eller några närmare besked om vilka affärer som skulle omfattas. Företagare bör alltså inte utgå från att befintliga avtal snart får andra villkor.

Regelförenkling är ett annat område som Ådahl vill prioritera under mandatperioden. Centerpartiets linje är att samla arbetet i en förenklingsmyndighet med starkare befogenheter, i stället för att fördela uppgifterna mellan tre råd.

För företagaren är organisationsformen mindre viktig än resultatet: färre uppgifter att lämna, mindre dubbelarbete och tydligare besked. En ny myndighet innebär dock inte i sig att något enskilt krav försvinner. Det avgörande blir vilka regler som faktiskt ändras och när förändringarna börjar gälla.

Ådahl pekar själv ut regelförbättringar som det område där han vill bli granskad om ett år. Det gör konkreta ändringar, snarare än nya organisatoriska lösningar, till en rimlig måttstock för utfallet.

Ådahl är positiv till inriktningen att sänka elskatten till EU:s miniminivå för samtliga företag. Han vill göra el mer attraktiv i förhållande till fossila bränslen och efterlyser en energipolitik där olika tekniker konkurrerar på likvärdiga villkor.

Han är kritisk till att energidebatten har ställt kraftslag mot varandra och bedömer att politikens inriktning har hämmat investeringsviljan inom andra energitekniker än kärnkraft.

För företag med stor elanvändning skulle en skattesänkning kunna påverka driftskostnaderna. Men här finns varken en preciserad svensk skattenivå eller ett startdatum att räkna med. Investeringar i elektrifiering behöver därför fortfarande bära sig med de kostnader och villkor som företaget faktiskt har.

Det mest handfasta nästa steget är att kartlägga kundernas betalningsfrister och skilja avtalade långa betaltider från fakturor som betalas för sent. Beräkna hur mycket kapital som binds hos de största kunderna och använd det som underlag inför nästa avtalsförhandling.

Dokumentera också vilka återkommande regelkrav som tar mest arbetstid. Då blir det lättare att bedöma om kommande förenklingar verkligen gör skillnad. Följ politiska beslut, men bygg inte kassaflödes- eller investeringsbudgeten på förändringar som ännu bara är ambitioner.